JavaScript is currently disabled.Please enable it for a better experience of Jumi. Kraftmoduler växer med kraft

Kraftmoduler, DC-DC- omvandlare, är en av Ericssons mer perifera verksamheter. Men området växer så att det knakar.

- Om två-tre år är vi ett miljardföretag. Då är vi störst i världen på kraftmoduler.

Bo Andersson, chef för produktenheten kraftmoduler inom Ericsson Components, är helt övertygad. Han visar ett diagram över försäljningen de senaste åren och hur den förväntas öka fram till år 2000.

- Förra året ökade vi med 50 procent. Att hålla den takten är nog inte rimligt att begära, men 20-25 procents tillväxt om året ska det bli.

Det gör de redan viktiga kraftmodulerna - i år säljs de för 600 miljoner kronor - till Ericsson Components snabbast växande produktområde. Med tanke på diskussionen om Ericssons kärnverksamhet kan man fråga sig om enheten månne är tillräckligt stor för att stå på egna ben?

- Jovisst, det skulle vara möjligt, säger Bo Andersson.

- Men fördelarna med att tillhöra Ericsson överväger eventuella nackdelar, säger han i nästa andetag.

- Största fördelen är att vi kommer med tidigt, redan i specifikationerna. Vi får tidigare än våra konkurrenter reda på hur kraftförsörjningen ska se ut i framtida system.



60 procent säljs internt


Idag går drygt 60 procent av försäljningen till andra Ericssonbolag. Den siffran ska ner till 50 procent. Gärna under, men det gäller att hålla balansen.

- Ericsson gynnas av att vi säljer externt. Tack vare våra erfarenheter från externa systemhus kan vi ju bidra med kunskap till projekt här.

- Samtidigt bidrar vi ju ekonomiskt. I förhållande till vår storlek är vi en god inkomstkälla, säger han.

Likaså gynnas konkurrenskraften av att Ericsson är så stort.

- Samarbetet med andra Ericssonbolag gör att vi snabbt kommer upp i stora volymer. Om vi tar fram en kraftmodul till ett Ericssonsystem så finns den modulen tillgänglig redan från första dagen vi börjar sälja den på öppna marknaden. Därmed kan vi hålla låga priser från början, resonerar han.

Men det finns inte några som helst garantier för att andra Ericssonbolag väljer koncernens egna kraftmoduler. Den tiden är förbi.

- Det har hänt att order från Ericsson har gått till konkurrenter.

Sådant ingår så att säga i spelet. Ericssons kraftmoduler sitter ju i flera av Ericssons konkurrenters produkter. Bo Andersson menar att hela marknaden håller på att öppnas, och att försöka få Ericssons konkurrenter att köpa Ericssons komponenter ses inte längre som något konstigt.

- Alla stora systemhus - våra potentiella kunder - outsourcar ju lika mycket som vi, säger han.



Ledtider största utmaningen


Men det ska bli fler volymorder från Ericssonkonkurrenterna. Just att lyckas få in Ericssons kraftmoduler i storsäljande produkter från andra kommunikationsföretag ser Bo Andersson som en av flera tydliga utmaningar.

En annan - och kanske svårare - är att lära sig leva med allt kortare ledtider som kräver allt snabbare framtagning av nya generationer produkter och allt kortare tid för försäljning.

- Marknadsfönstren blir allt mindre, det är en tydlig trend.

Kraven på allt högre effekter och effekttätheter parat med allt lägre signalspänningar gör också att utvecklingsavdelningarna kommer att ha fullt upp under överskådlig tid. Och här kommer en tredje utmaning - att lyckas rekrytera och behålla rätt folk.

Visserligen kommer man inte att öka personalstyrkan särskilt mycket - idag är man 270 anställda och produktionen rationaliseras kontinuerligt - men som i så många andra verksamheter hänger en stor del av utvecklingsverksamheten på en handfull nyckelpersoner. Om någon av dem skulle försvinna så uppstår naturligtvis problem.

- Den typen av människor finns helt enkelt inte att rekrytera, konstaterar Bo Andersson.

För att i någon mån sprida de riskerna - men framför allt för att öka marknadsnärvaron - startar man i år ett utvecklingscentrum i USA.

- Konkurrenterna och vår största marknad finns i USA, så vi måste finnas där också, konstaterar Bo Andersson.

Adam Edström



Tillverkas i Kista, Kalmar och snart i Shanghai


Att kraftförsörjningen till elektroniksystem distribueras alltmer är en tydlig trend som divisionen för kraftmoduler rider på. I stället för matning från en central kraftkälla ska det sitta en DC-DC-modul på snart sagt varje kort.

Ericsson är mest känt för sina två huvudtyper av kraftmoduler, de blå Eripowermodulerna som för effekter upp till 60 W tar 24 och 48/60 V för omvandling till 2 - 15 V och de kompakta Macrodensmodulerna som ser ut som förstorade integrerade kretsar och kan hanteras av vanliga monteringsmaskiner. De klarar effekter mellan 3 och 7 W, kan matas med 24 och 48/60/ 72 V och ger 2 - 12 V utspänning.

Därutöver finns moduler för mängder av in- och utspänningar och effekter upp till 150 W. Men det är i de två områdena strax under 10 W och kring 60 W som efterfrågan är störst. Den största tekniska utmaningen ligger nu i att hålla jämna steg med de sjunkande signalnivåerna. Snart är 1 V inte ovanligt, och då måste DC-DC-tekniken förnyas.

Annars är det produktionstekniska aspekter som dominerar utvecklingsarbetet. Macrodensmodulerna - dagens flaggskepp hos Ericsson - innehåller bara 20 komponenter varav en enda IC, tillverkad av Ericsson i BiCMOS, för all logik. Konkurrerande moduler innehåller betydligt fler komponenter.

Macrodensmodulerna tillverkas i Ericsson Components anläggning i Kista. Förra året investerade man drygt 50 miljoner kronor i tillverkningsprocessen och trefaldigade produktionen. I år ska man "bara" fördubbla den.

De andra modultyperna görs idag i Kalmar, och kommer framöver även att tillverkas i den fabrik i Shanghai som Ericsson Components håller på att bygga upp som ett samriskföretag för komponenttillverkning i Kina.

Prenumerera på Elektroniktidningens nyhetsbrev eller på vårt magasin.


MER LÄSNING:
 
KOMMENTARER
Kommentarer via Disqus

Anne-Charlotte Lantz

Anne-Charlotte
Lantz

+46(0)734-171099 ac@etn.se
(sälj och marknads­föring)
Per Henricsson

Per
Henricsson
+46(0)734-171303 per@etn.se
(redaktion)

Jan Tångring

Jan
Tångring
+46(0)734-171309 jan@etn.se
(redaktion)