Transistorn är av typen NDR, negative differentiell resistor, och molekylen ifråga är en så kallad heptaanilinoligomer. Där har enmolekylstransistorer observerats tidigare, men inte under lika kontrollerbara omständigheter.
Forskarlagets stora bedrift är därför snarast att man lyckats mäta transistorns egenskaper. De använde ett mikroskop med isolerade prober vars spetsar utgjorde enmolekylskontakter, konstruerade för skapa molekylära bindningar med transistorn och på så sätt åstadkomma tillförlitliga förbindelser.
Syftet med denna forskning är inte i första hand att hitta fungerande elektriska switchar i nanoformat, utan snarare att kartlägga de elektriska parametrarna som krävs för konstruktion på molekylnivå.
- Vi har nu en färdig plan för att nå dit, och vi jobbar redan hårt på att tillämpa den på en mängd olika tillämpningsområden, säger Lindsay till nyhetsbrevet physorg.com.