– Det här är ett disruptivt tekniksprång. Och Obducat har en mycket stark
patentportfölj, säger han.
– Det är en väldigt spännande teknik. Och när jag blev erbjuden jobbet insåg jag att det var en utmaning som var svår att motstå, berättar han.
Lars Tilly är idag forskningschef på Ericsson i Lund, och har jobbat inom Ericsson i 14 år med såväl design som forskningsprojekt inom halvledare. Han har också en gedigen forskarbakgrund, med en doktorsgrad i halvledarfysik och forskning hos IBM i New York på meritlistan. Och han menar att halvledarindustrin står inför ett ”disruptivt tekniksprång”.
– Idag görs halvledare med optisk litografi, då är man begränsad av ljusets våglängd. Med nanoimprint ligger begränsningen i masterns upplösning, och den gör vi med elektronstrålelitografi. Och elektronerna har mycket kortare våglängd än ljuset, förklarar han.
Lika viktigt som digitalkameror
Lars Tilly är övertygad om att Obducat har framtiden för sig, i synnerhet inom halvledarproduktion när geometrierna går nedåt 20 nm. Idag ligger de mest avancerade konstruktionerna kring 28 nm, och den modernaste produktionen på 32 nm.
– För halvledarindustrin är skiftet lika betydelsefullt som när vi gick till digitalkameror, eller från mekaniska till elektroniska räknemaskiner, säger han.
Vid den typen av disruptiva tekniksprång är det dock vanskligt att försöka spå vem som blir vinnare. Att ett företag ligger långt framme i utvecklingen eller har en bra teknik är långt ifrån någon garanti för framgång – minns till exempel hur Microsoft tog kommandot i pc-världen trots att DOS knappast var den tekniskt bästa lösningen. Det är förstås Lars Tilly medveten om.
– Nanomprint ligger som ett bra alternativ när optisk litografi går in i väggen, och där har Obducat ett tekniskt ledarskap. Även om vi skulle misslyckas försäljningsmässigt så räcker det att se på patentportföljen – den känns oerhört trygg, säger han.
Konkurrenter finns förstås, men enligt Lars Tilly ligger de mer på prototypstadiet.
– Obducat har maskiner framme, och det finns produkter på marknaden som är gjorda med Obducats teknik.
– Men visst är det en utmaning. Vi är inte redo för komplexa halvledare där det behövs många litografisteg. Vi börjar där det behövs färre processteg, som lysdioder och magnetminnen.
Trots lovande teknik har Obducat under sin tjugoåriga historia varit något av ett svart hål vad gäller ekonomin och har i omgångar bett sina aktieägare om allt mer kapital. De senaste nio månaderna resulterade i 35 miljoner i förlust, och bolaget hade i slutet av september 53 miljoner kvar i kassan.
Svarta siffror huvudfokus
Lars Tilly konstaterar att bolaget bara påbörjat den kommersiella fasen av sin existens, och avböjer att svara på frågor om det behövs ytterligare kapitaltillskott.
– Mitt huvudfokus blir helt klart att få svarta siffror i bokslutet. Huruvida det blir 2010 eller inte vågar jag inte svara på, det vore förmätet innan jag ens har tillträtt, säger han.
Att Obducat, som är noterat på NGM-börsen, har en mycket spridd och tidvis högljudd skara akteägare, ser han enbart som något positivt.
– Entusiastiska aktieägare är ju en fantastisk tillgång, säger han.