About / Advertise
Går det att sätta en siffra på hur bra dina underleverantörer är? Ska man tro konsultföretaget Mtek är svaret ja. Genom att väga ihop ledtid, lageromsättning och leveransprecision går det att få fram en enda siffra som visar exakt hur bra en viss underleverantör är.
– Modellen bygger på den samlade erfarenheten av alla projekt vi varit inne i. På senare tid har vi fört ganska många diskussioner med större kunder om hur man mäter sina underleverantörer och då har vi kommit fram till den här formeln, säger Fabian Pålsson som är vd på konsultföretaget Mtek.För att få fram ett leverantörsindex behöver man bara ta reda på ledtider, lageromsättningen och leveransprecisionen. Sedan multiplicerar man ihop dessa tre tal enligt formeln:
– Att vi valt just de här tre beror på att man inte kan fuska med dem. Suboptimerar man någon av dem slår det fel åt något håll.
Lageromsättningen brukar vara lätt att få fram utgående från offentlig finansiell information. Nästan lika enkel att ta reda på är ledtiden för att tillverka en viss produkt eller för att få hem en viss komponent. Lite mer kontroversiell är nog Mteks definition av leveransprecision.
– Här bryter vi lite ny mark. Det finns två perspektiv på leveransprecision, dels kundens avtalade leveransprecision som enligt avtalet kan vara tio dagar, dels vad han behöver just nu. Visserligen har leverantören ingen skyldighet att leverera snabbare än tio dagar men får jag inte produkterna inom fem dagar missar jag marknaden. Det är trots allt slutkunden som betalar din lön så det är ett relevant mått, säger Fabian Pålsson.
Att mäta leveransprecisionen på detta sätt hänger samman med det växande kravet på flexibilitet i underleverantörsledet. Mest uttalat är nog behovet hos företag med konsumentprodukter där exempelvis Apples eller Sony Ericssons svårigheter att svara mot efterfrågan kan leda till missad försäljning. Men problemet är lika stort även på den professionella marknaden med korta serier.
Om man mäter enligt Mteks modell får man ett värde som ska ligga så nära noll som möjligt. Eftersom alla delar av underleverantörskedjan mäts på samma sätt blir det enkelt att hitta den svagaste länken och därmed se var man ska lägga kraften på förbättringar.
Än är det dock inget företag som implementerat modellen.
– Vi har provskjutit den hårt på väldigt avancerade företag och vissa har sagt att de vill arbeta på här sättet. Men för att man det här ska lyckas måste man också ändra synen på hur underleverantörerna behandlas.
Tanken är att problem hos underleverantören alltid är kundens problem och därmed måste parterna också samarbeta för att lösa det.
– Visst, man ska ställa krav på sina underleverantörer, men klarar han inte av det sitter man kvar med problemet. Har leverantören yieldproblem kan det vara något i designen som är fel och att då säga ”det här får ni fixa” löser inte problemet.
En omdesign kan istället leda till en produkt som är enklare och därmed billigare att tillverka, enligt Fabian Pålsson.
Ett utförligare vitpapper om konceptet går att ladda hem från Mteks hemsida (länk).
