JavaScript is currently disabled.Please enable it for a better experience of Jumi. Solkraft nästa för Wallenstam

Solkraft nästa för Wallenstam

Bygg- och fastighetsbolaget Wallenstam har målmedvetet satsat på förnybar energi och är ägare i 52 vind- och vattenkraftverk med sammanlagd effekt på 100 MW. Nu tar Wallenstam nästa steg och går in i solcellsbolaget Exeger.
I februari i år köpte Wallenstam två driftsatta vindkraftverk och blev därmed helt självförsörjande på förnybar energi. Wallenstams vind- och vattenkraftverk producerar varje månad lika mycket energi som företagets fastigheter och kunder förbrukar.

- 2006 driftsatte vi vårt första vindkraftverk och nu, sju år senare, är vi i mål, säger vd Hans Wallenstam i ett uttalande.

Wallenstam har nu också gått in som aktieägare i solcellsföretaget Nlab Solar, som i går bytte namn till Exeger.

Exeger har fått 60 miljoner kronor i villkorslån av Energimyndigheten för att bygga en industriell tillverkning av så kallade Grätzelsolceller som omvandlar solljus till el genom en process som liknar växternas fotosyntes.

Hela investeringen går på 135 miljoner kronor och Exegers vd Giovanni Fili har under vintern arbetat med att hitta investerare som är beredda att ta resterade 75 miljoner kronor.

Wallenstam är en av finansiärerna. Wallenstam går in med 10 miljoner kronor i projektet, dels som en investering i förnybar energiproduktion, dels för att komma nära den nya solcellsteknik som kan användas i framtidens fastigheter.

Grätzelsolceller är en typ av tunnfilmssolceller som är billiga att producera och som kan användas på husfasader och göra fastigheterna självförsörjande på el.

Byggnader svarar för 40 procent av världens energiförbrukning och Exegers planer är att integrera sina solceller i fasader, fönster och tak. I solintensiva länder fungerar solcellerna på fönster och fasader samtidigt som solskydd.

Exeger har knutit till sig den internationellt kände solcellsforskaren Henrik Lindström, med bakgrund från Ångströmlaboratoriet i Uppsala.

Exeger har vidareutvecklat Grätzeltekniken och hävdar att man förbättrat verkningsgraden väsentligt genom att tillföra ett extra reflekterande skikt i cellen som fungerar som en spegel och som ökar verkningsgraden.

Grätzeltekniken, uppkallad efter den schweiziske forskaren Michael Grätzel vid tekniska högskolan i Lausanne, kallas också Dye Sensitised Solar Cells DSC.

Poängen med DSC är att både insatsmaterialet och tekniken att "screentrycka" solcellerna på tunna plastskikt är billig. Nackdelen är att verkningsgraden är låg. Men Exeger hävdar att man med sin teknik får ned kostnaden till ett par kronor per watt.

Förutom Wallenstam går nuvarande aktieägare in med pengar, bland andra Fasadglas Bäcklin, som varit med från starten och industrimannen Dick Carrick, tidigare delägare i Domsjö Fabriker.

Prenumerera på Elektroniktidningens nyhetsbrev eller på vårt magasin.


MER LÄSNING:
 
KOMMENTARER
Kommentarer via Disqus

Rainer Raitasuo

Rainer
Raitasuo

+46(0)734-171099 rainer@etn.se
(sälj och marknads­föring)
Per Henricsson

Per
Henricsson
+46(0)734-171303 per@etn.se
(redaktion)

Jan Tångring

Jan
Tångring
+46(0)734-171309 jan@etn.se
(redaktion)