About / Advertise
De ser ut som etiketter och kostar inte mer än en några tior men är fuktsensorer som kan byggas in i badrummet, köket eller på andra ställen där det är risk för vattenskador. Nu gör Acreoavknoppningen Invisense sin första kommersiella installation i en bostadsrättsförening i norra Stockholm.
I samband med en omfattande fasadrenovering installerar Invisense mellan 400 och 600 sensorer, och fuktsäkrar därmed byggnaderna.
– För oss är det här en milstolpe som bekräftar både vår lösning och marknadens behov av densamma. Det innebär också starten av Invisense Cloud, vår molntjänst där data från våra sensorer lagras och analyseras, säger företagets vd Björn Garplind i ett pressmeddelande.
Tanken är att byggföretag och privatpersoner ska stoppa in sensorerna bakom väggarna och golvet i till exempel badrummet eller köket under bygget av huset eller vid renovering. Sensorerna placeras på ställen där man erfarenhetsmässigt vet att det uppstår fuktskador, i närheten av golvbrunnen, runt fönster eller under platta tak.
Sensorerna tillverkas med tryckteknik och är passiva. De består av en spole plus några kondensatorer och motstånd. Fukthalten i luften påverkar kapacitansen i en av kondensatorerna.
För att läsa av fukthalten håller man en läsare framför sensorn. Läsaren skickar ut en signal på några megahertz och tillsammans med sensorn bildar läsaren en resonanskrets. Beroende på fukthalten ändras frekvensen ett par hundra kilohertz.
Avståndet mellan läsaren och sensorn kan vara upp till cirka 25 centimeter, vilket är tillräckligt för att det inte ska vara något problem att bygga in sensorerna bakom klinker och fuktspärrar i ett badrum, bakom gipsskivan i en mellanvägg eller under taket. Däremot får man inte dra en skruv genom sensorn eller sätta upp ett badrumsskåp i plåt framför den.
Eftersom sensorerna inte syns behövs någon form av dokumentation eller så måste byggföretaget ha en standard för var de placeras. Det går också att leta sig fram till en sensor genom att svepa med läsaren över väggen. Läsaren indikerar signalstyrkan när den fått kontakt med en etikett.
Priset ligger på några tior vilket är tillräckligt billigt för att man inte ska behöva snåla med antalet.
Elektroniktidningen skrev en längre artikel om tekniken våren 2013 (länk).
