About / Advertise
Ett par tusen forskare och studenter lovar att vare sig publicera sig eller arbeta för en ny vetenskaplig tidskrift inom området maskininlärning. Det finns redan en etablerad tidskrift med fri åtkomst, och den trivs forskarna utmärkt med.
I november lanserade förlaget Springer en ny AI-tidskrift kallad Nature Machine Intelligence. Den 24 april började tidskriften ta emot bidrag. I januari nästa år ska det första numret komma ut.
Men kommer det att innehålla några intressanta artiklar?
Ett par tusen forskare, studenter och ingenjörer tänker varken publicera sig i tidskriften eller hjälpa till med att kvalitetsgranska texter till den.
Det existerar en rörelse som kallas Open access (öppen åtkomst) som vill se en mer öppen tillgång till vetenskapliga resultat. Bojkotten av Natures nya tidskrift ska ses i ljuset av den rörelsen.
En öppen tidskrift – att läsa är gratis – inom maskininlärning grundades redan år 2000. Natures nya tidskrift ska istället följa den idag typiska modellen att låsa in artiklarna bakom betalväggar.
Signatärerna skriver under på följande formulering:
”Vi ser ingen framtid för stängd åtkomst eller författaravgifter inom forskningsområdet maskininlärning. Vi anser att det vore att ta ett steg tillbaka att börja använda denna nya tidskrift som kanal för resultat från maskininlärningssamfundet. Istället vill vi välkomna kostnadsfria tidskrifter och konferenser inom artificiell intelligens och maskininlärning.”
Nature har fått frågan om den nya tidskriften skulle kunna tänkas ha öppen åtkomst.
– Tyvärr inte. Vi kommer att vara mycket selektiva och publicera texter efter omfattande redaktionell bearbetning, så kostnaden per artikel för att publicera med öppen åtkomst skulle bli för hög. Alla tidskrifter på förlaget Nature stöder publicering av preprints och till delning av kod och data.
I skrivande stund finns 2528 stycken signaturer på listan. Vid sidan av toppnamnen inom djup maskininlärning – inklusive Geoffrey Hinton, Yann LeCun och Yoshua Bengio – hittar vi 30 svenska signaturer.
En av dem är Kenneth Bodin, vd för fysiksimuleringsföretaget Algorys och knuten till forskningen på labbet Umit vid Umeå universitet.
– Det skadar vetenskapen och även teknisk utveckling och innovation när mänsklighetens kunskaper är otillgängliga. De flesta techbolag kan bara svårligen och med stora kostnader komma åt artiklar, och man vet ju aldrig innan man köper om det är en viktig artikel eller ej.
Förlaget Springer står just i begrepp att börsnotera sig för 1,6 miljarder euro. Att förelaget samtidigt lanserar en tidskrift inom det superheta området maskinlärning ses av flera kommentatorer som en illustration av hur förlaget har en kommersiell syn på sin verksamhet, snarare än en vetenskaplig.
– Det är symtomatiskt av de hyperkommersiella tidskrifterna att kasta sig på de hetaste trenderna med closed access, säger Kenneth Bodin.
Den aktuella listan är faktiskt andra gången som Springer får nobben av maskininlärningssamfundet.
Den första var år 2000 när den nyss nämnda öppna tidskriften Journal of Machine Learning Research (JMLR) grundades. Maskininlärningsforskarna ville redan då använda öppen publicering och grundade JMLR samtidigt som de hoppade av Springers tidskrift, som hade det snarliknande namnet Machine Learning Journal (MLJ).
Springer är värdens näst största förlag för publicering av vetenskapliga tidskrifter, efter Elsevier.
Förlaget publicerar inte mindre än 2934 vetenskapliga tidskrifter. Ett par dussin kan sägas ligga inom området artificiell intelligens, och några av dem publicerar redan artiklar om artificiella neuronnät och maskininlärning, inklusive MLJ, som fortfarande finns kvar.
Den öppna JMLR har en så kallad ”impact factor” på 2150 att jämföra med MLJ vars impact factor är 1467. Högre är bättre. Faktorn är en benchmark på hur vetenskapligt intressant en tidskrift är och grundas bland annat på hur mycket den citeras.
