JavaScript is currently disabled.Please enable it for a better experience of Jumi. Uppsalabolag gör solpanelerna 25 procent effektivare

Lägg ett halvgenomskinligt lager av perovskit under täckglaset på solpanelen så ökar verkningsgraden med 25 procent. Nystartade Evolar i Uppsala har tagit in norskt kapital för att kommersialisera tekniken.

Kiselbaserade solceller har haft svårt att nå särskilt långt över 20 procents verkningsgrad, istället har tillverkarna fokuserat på att pressa produktionskostnaden. Nu kan de ta ett rejält prestandakliv med hjälp av en så kallad tandemcell som har ett lager av perovskit under täckglaset. Lösningen lovar att öka verkningsgraden med 5 procentenheter och därmed kan cirka 25 procent av den solenergi som träffar panelen omvandlas till el.

Lagret med perovskit tar hand om energin från ljus med kortare våglängder som ligger åt det blåa hållet med ett bandgap på cirka 1,6-1,7 eV, medan kiselcellen tar hand om det ljus som ligger åt det röda hållet med ett bandgap på drygt 1 eV.

– Vi belägger hela ytan [med perovskit] men avskiljer separata celler i den belagda ytan. Detta för att uppnå önskad spänning och strömstyrka. Vi styr kompositionen i perovskitskiktet och cellindelningen för att matcha skiktet med det underliggande skiktet av kisel, förklarar Evolars vd Mats Ljunggren för Elektroniktidningen.

Delar av gruppen bakom Evolar – som startade så sent som i fjol – var även med och grundade Solibro år 2003. Solibro utvecklade tunnfilmssolceller med glas som bärare och baserade på materialet CIGS. Verkningsgrad låg på 24 procent och en tunnfilmsmodul hamnade på 21 procent. Tekniken kunde dock inte konkurrera prismässigt med solceller av kisel, så Solibro försattes i konkurs i fjol.

Nu tar Evolar in kapital från det norska investmentbolaget Magnora som får drygt 28 procent av ägandet med möjlighet att öka på det till 63,5 procent i kommande kapitalanskaffningsrundor. Hur mycket pengar det handlar om är inte offentligt.

Evolar har nyligen förvärvat Solibros anläggning i Uppsala som både ska användas för utvecklingsverksamhet och för att tillverka fullskaliga prototyper.

– Genom att lägga till den tunna solcellstrukturen av perovskit omvandlas en standardprodukt till en premiumprodukt. Lika viktig är den enkla integrationen av tillverkningsprocessen i befintliga produktionsanläggningar, vilket innebär att investeringskostnaderna för solpanelstillverkare betalar sig på mycket kort tid, säger Mats Ljunggren.

Företaget ska dock inte bli en tillverkare av solpaneler utan ska designa produktionslinjer till partners och kunder. Dessutom ska företaget tjäna pengar på utvecklingsarbete, mjukvara och royalty.

Idag produceras cirka 270 miljoner kiselbaserade solmoduler varje år. Marknaden för solceller förväntas växa från dagens 115 GW till 200 GW år 2025 och till över 1000 GW år 2045 enligt International Technology Roadmap for Photovoltaic, 2020.

Prenumerera på Elektroniktidningens nyhetsbrev eller på vårt magasin.


MER LÄSNING:
 
KOMMENTARER
Kommentarer via Disqus

Rainer Raitasuo

Rainer
Raitasuo

+46(0)734-171099 rainer@etn.se
(sälj och marknads­föring)
Per Henricsson

Per
Henricsson
+46(0)734-171303 per@etn.se
(redaktion)

Jan Tångring

Jan
Tångring
+46(0)734-171309 jan@etn.se
(redaktion)