JavaScript is currently disabled.Please enable it for a better experience of Jumi. Lättare göra asicar med hjälp av "Tickel"

Tcl, eller Tickel som det uttalas, är ett bra hjälpmedel vid asickonstruktion. Tcl fyller både rollen som scriptspråk och som gränssnitt mot tillämpningen. Och det är gratis.


Tcl uttalas Tickel och är egentligen två saker: dels ett scriptspråk, dels ett C-bibliotek som implementerar en kommandotolk för detta scriptspråk.

Som scriptspråk liknar Tcl - Tool Command Language - andra Unixscriptspråk som exempelvis Bourne Shell (sh), C Shell (csh) eller Perl. Tcl som shell heter följaktligen "tclsh". Många konstruktörer använder ofta shell som klister för att knyta ihop verktyg efter sina egna önskemål.

Inom asickonstruktion kan ett script exempelvis användas för att automatisera hela körningen. Konstruktören använder ju ofta ett antal olika verktyg och varje verktyg kan ha ett eget specifikt filformat. Ofta måste man konvertera de filer som används av flera verktyg. Just konverteringen kan då skötas av scriptet.



Gränssnitt mot tillämpningen


Men Tcl skiljer sig från andra scriptspråk genom att också vara ett C-bibliotek. Detta innebär att man själv mycket enkelt kan lägga till en Tcl-kommandotolk till sin egen tillämpning.

Tcl fyller då rollen som gränssnitt mot tillämpningen. Det finns ju ingen anledning att uppfinna hjulet varje gång man vill ha ett kommandospråk till sin tillämpning, eller om man vill ha någon slags användarprogrammerbarhet i sitt verktyg. Genom att använda Tcl får man i sitt verktyg tillgång till hela språkets repertoar med variabler, egendefinierade procedurer, fil-, sträng- och listhantering, matematiska funktioner, flödeskontroll och felhantering.

Dessutom är Tcl plattformsoberoende och fungerar lika bra under Unix, Windows95/NT och MacOS.

Det är mycket enkelt att själv utöka Tcl genom att registrera en del av sina C- funktioner som kommandon i Tcls parser. Gränssnittet är rent, väldefinierat och enkelt att använda. Från C kan man också komma åt och ändra Tcl-variabler samt anropa andra Tcl-kommandon.

En applikation kan på så sätt bestå av tre delar. Den första är Tcl:s C- bibliotek, den andra den del av applikationen som är skriven i C och den tredje den delen som är skriven i Tcl. Vid exekveringen tillkommer eventuellt en fjärde del, nämligen användarens Tcl-script som styr applikationen.



Gratis att använda


Det fina med Tcl är att det är gratis att använda, även i kommersiella verktyg. Det är bara att hämta hem källkod och dokumentation från nätet. Allt är mycket väldokumenterat och det finns flera böcker som beskriver Tcl utförligt.

På konferensen DAC-97 märktes det också att fler och fler verktygsleverantörer börjar använda Tcl som kommandospråk. Ett par exempel är QuickHDL från Mentor Graphics och BuildGates från Ambit.

Genom åren har flera utvidgningar av Tcl utvecklats. En av de mer kända heter Tk, en verktygslåda för grafiska användargränssnitt. Ett annat exempel är Jacl, en Tcl-kommandotolk skriven i Java.

Två bra böcker om Tcl är "Tcl and the Tk Toolkit", av John K. Ousterhout och "Practical Programming in Tcl and Tk", av Brent Welch. Mer information finns också på http://sunscript.sun.com.

Michael Greting är asickonsult på Silinova.

Har du också åsikter och erfarenheter som du vill delge läsarna? Skicka epost till charlotta.von. schultz @elektroniktidningen.se

Prenumerera på Elektroniktidningens nyhetsbrev eller på vårt magasin.


MER LÄSNING:
 
KOMMENTARER
Kommentarer via Disqus

Rainer Raitasuo

Rainer
Raitasuo

+46(0)734-171099 rainer@etn.se
(sälj och marknads­föring)
Per Henricsson

Per
Henricsson
+46(0)734-171303 per@etn.se
(redaktion)

Jan Tångring

Jan
Tångring
+46(0)734-171309 jan@etn.se
(redaktion)