- Jag lider av en sak, jag vill gärna förstå allt. Från hur tekniken fungerar till vad som triggar kunden att köpa produkten, säger Mats Lindoff.
 
Idag har Ericssons verksamhet i Lund, där en stor del av GSM-, GPRS- och 3G-telefonerna utvecklas, svällt ut ordentligt. Drygt 900 personer arbetar med forskning och produktutveckling, en stor skillnad mot 1985 när verksamheten i Lund drog igång.
 
Efter 15 år på Ericsson ställdes därför Mats Lindoff inför ett avgörande val.
 
- Antingen kunde jag bli chef och syssla med administration eller så fick jag starta om.
 
Valet föll på C-Technologies i Lund som Mats Lindoff lärt känna inifrån som Ericssons representant i styrelsen. Företaget är mest känt för sin läspenna som scannar in text.
 
C-Technologies har visserligen funnits några år men är fortfarande ungt. Och frågeställningarna är i stort sett desamma som för mobiltelefoner.
 
- Det handlar om att göra produkten mindre, strömsnålare och billigare, säger Mats Lindoff.
 
Dessutom kan det bli stora volymer om produkterna slår igenom.
 
- Man måste tänka till när man ska tillverka 30 miljoner telefoner som innehåller 400 komponenter.
 
Siffrorna hänför sig till fjolåret då Ericssons GSM-telefoner konsumerade 12 miljarder komponenter.
 
Fabrikerna är därför med och påverkar utvecklingsarbetet redan från början.
 
Nästa generation, GPRS-telefonen R520 som kommer till hösten, innehåller dock betydligt färre komponenter.
 
- Vi har sparat lite här och där.
 
Som exempel tar han anslutningen av SIM-kortet och drivningen av skärmen där man i bägge fallen sparat in cirka tio diskreta komponenter. Ett oglamoröst jobb som ger lägre produktionskostnad.
 
En annan aspekt som man lagt ned mycket tid på är att konstruera mobilerna för testbarhet.
 
- Det är en nyckelfråga att få ned testtiden och det finns ingen högskoleutbildning på området, säger Mats Lindoff.
 
Tiden när det bara handlade om att krympa storleken på mobilerna tog slut 96/97. Numera gäller det att veta för vilken kundgrupp man utvecklar mobilen och vara lyhörd för operatörernas önskemål.
 
- Operatörerna subventionerar ju ofta mobilerna så deras åsikter väger tungt.
 
Samtidigt är kampen om utrymmet i folks fickor stentuff, man vill ju inte släpa på allt för många prylar.
 
- Jag kan tänka mig att vi tar fram en modell för affärsfolk som innehåller kalender, en ungdomsmodell med epost, en modell med radio och Mp3-spelare, säger Mats Lindoff.
 
Sensorer för fingeravtryck ser han också som en möjlighet.
 
- Vi har testat tekniken och kan bygga in den om bankerna vill använda den för säkra betalningar.
 
Tidigare utvecklades mycket av komponenterna internt av Ericsson, även signalprocessorkärnor.
 
- Men nu förtiden köps det mesta in, säger Mats Lindoff.
 
Under skalet är det dock inte mycket som skiljer en Ericssontelefon från konkurrenterna.
 
- Hittills har vi haft ett försprång på sex till nio månader men det krymper hela tiden.
 
Orsaken är att mobiltillverkarna numera använder samma underleverantörer, till exempel Texas Instruments plattform Omap med bland annat signalprocessorn C55x och 32-bitsprocessorn Arm9.
 
Andra nyckelkomponenter är antennen, rf-kretsarna, skärmen och batteriet. På alla fronter sker utveckling men några radikala framsteg är inte att vänta de närmaste åren.
 
- Vi använder litiumpolymerbatterier som innehåller cirka 550 amperétimmar och det kommer att öka till 650 - 700 amperétimmar.
 
- Det är tjockleken som sätter gränsen för hur stort batteri man kan göra. Bränsleceller är intressant men det dröjer säkert sex till åtta år innan det finns en fungerande process och sedan dröjer det ytterligare några år innan den är kommersiellt användbar.
 
För ett givet batteri sätts taltiden av signalprocessorns och radions effektförbrukning. I viloläge är det radion som drar mest. Skärmen är inte så farlig när det gäller att konsumera effekt, inte ens på de kommande modellerna där den blir betydligt större.
 
- Om man däremot går över till att ha gråskala eller färg ökar effektförbrukningen fem till tio gånger.
 
Och utdragbara plastskärmar eller något annat radikalt nytt ligger inte heller runt hörnet.
 
Större genombrott kan kanske Allgons intelligenta mobilantenn innebära.
 
- Den är intressant, mer kan jag inte säga.
 
Japanerna har länge nämnts som ett hot på mobilfronten men trots olika satsningar har ingen riktigt lyckats.
 
- Kanske beror det på att det japanska televerket NTT inte släppt ifrån sig kunskap. Istället har NTT specificerat exakt vad underleverantörerna ska göra.
 
Och eftersom de japanska systemen skiljt sig från de europeiska och amerikanska har man inte kunnat konkurrera där. Japanerna har dock tagit hem en stor del av markanden för rf-komponenter, bland annat kristaller och ytakustiska filter.
 
Med tredje generationens system kan matchen bli tuffare, eftersom standarderna är globala.
 
Redan den 1 november går dock Mats Lindoff över till C-Technologies. Hans utmaning då blir att få in företagets produkter i mobilerna, vare sig det står Ericsson, Nokia eller Sony på skalet.