JavaScript is currently disabled.Please enable it for a better experience of Jumi. Ju svårare utmaning desto bättre, säger uppfinnaren Håkan Lans

Håkan Lans är uppfinnaren som mår bäst av att göra det som ingen tror på.

När hela världen sa att hans navigationssystem var teoretiskt omöjligt blev han bara ännu mer uppmuntrad och såg det som sin livs utmaning att bevisa motsatsen. Och han fick rätt.



- Det är en oerhörd känsla att förverkliga något som är så komplext att det verkar totalt ogenomförbart. Sådana projekt är enormt motiverande och det ger mig en maximal kick när jag lyckas, säger Håkan Lans.

Banbrytande uppfinningar som datormusen och färggrafik för datorer har gjort honom ekonomiskt oberoende, men Håkan Lans är inte den som vilar på sina lagrar. Det projekt han håller på med nu är något verkligt revolutionerande som kommer ta minst tio år att avsluta. Fast han vill inte närmare gå in på vad det handlar om.

- Det är en fråga om trovärdighet. Om det inte är ställt utom allt tvivel att det fungerar så är det bara något jag tror. Har man hela världen som opponent är det viktigt att vara exakt innan man uttalar sig.



Vetenskapsman i första hand


Håkan Lans ser sig själv i första hand som vetenskapsman trots att det var länge sedan han slutade sin tjänst som forskare.

- Under mina tio år på FOA och Stockholms universitet hade jag hela tiden de bästa lärarna man kan ha. Jag fick pröva mina idéer på vetenskaplig grund och det är fortfarande mitt arbetssätt än idag, säger Håkan Lans.

Hans uppfinningar utgår ofta från abstrakta teoretiska modeller som så småningom leder fram till en slutlig produkt. Han menar att det därför är viktigt att under tankefasen bolla sina idéer med någon som kan ifrågasätta och komma med invändningar.

- Jag hade oerhörd hjälp av en forskarkollega på Stockholms universitet när jag utvecklade STDMA-tekniken. Han fick mig att precisera och förklara sådant jag själv var osäker på. På det sättet kunde jag upptäcka eventuella luckor i min teori vilket tvingade mig att tänka i nya banor som i sin tur ledde till nya lösningar.

Ibland är hans uppfinningar så bra att de är före sin tid. När han i Digitals forskningslabb i Albequrque, USA tog fram ett färggrafikkort för datormonitorer i mitten av 70-talet tyckte de flesta tillfrågade datortillverkare att det var ointressant.

Svartvit grafik är den stora marknaden, sa man och tackade nej till att köpa patenten av Håkan Lans.

Idag betalar de flesta större datorföretag som säljer datorer och grafikkort royalties till Håkan. Förmodligen finns det inte ens några svartvita skärmar att köpa längre.



Investerar allt i nya projekt


Håkan Lans innovationer har visserligen dragit in mycket pengar. Men det är ingenting mot vad de företag som använder licenserna tjänar. Fast pengar i sig är inte någon morot för Håkan.

- Visst underlättas tillvaron av pengar, men jag är framför allt tacksam för att jag slipper stå med mössan i hand och skrapa med foten när det gäller finansiering av mina utvecklingsprojekt. Nästan alla mina pengar investerar jag i nya idéer.

- Jag har inget intresse av att spendera pengar på dyra bilar och andra statussymboler eller att bli rikast på kyrkogården. Jag vill göra saker som hjälper många människor och tekniken är mitt verktyg.

Håkan Lans vill också ge tillbaka något av det han fick under sina år på FOA genom att sprida kunskap och stimulera studenter att satsa på idé och teknikutveckling.

- Det krävs många tusen människors kraft och vilja om man vill ändra innovationsklimatet. Att skapa fler nya företag handlar framför allt om attityd, tror han.



Tufft för kvinnliga uppfinnare


- Om Jantelagen kunde bytas ut mot en Gnosjöanda skulle vi komma en bra bit på vägen att förstå att andras framgång är allas framgång.

Han säger att den vanligaste kommentaren en innovatör möter är att "det kommer inte lyckas". Speciellt om det är en kvinna som presenterar sin idé för andra.

- Att hela tiden gå mot strömmen kräver mycket av en människa så det är klart att många ger upp fast de har goda idéer.

Han tror också att bristen på förebilder i media och att uppfinnare i filmer och tv-serier sällan skildras som vanliga människor utan oftare som galningar eller töntar hindrar många talanger att komma fram.

Som motvikt tog Håkan Lans för några år sedan initiativet till den uppskattade tv-serien Svenska ljus, där svenska uppfinnare porträtterades och där betydelsen av deras arbete för Sverige lyftes fram.

Ingenjörsvetenskapsakademien har visat sin uppskattning för Håkan Lans arbete genom att tilldela IVAs guldmedalj 1993. År 1995 och 1996 fick han också Polhemspriset för sin livslånga gärning inom vetenskapen och ingenjörskonsten.

I ungdomen ville Håkan Lans bli läkare, men värnpliktstjänstgöringen som forskare på FOA ledde istället in honom på en vetenskaplig bana i maringeofysik och sedermera en karriär som världsberömd innovatör inom elektronikområdet.

Thomas Hedlund

Prenumerera på Elektroniktidningens nyhetsbrev eller på vårt magasin.


MER LÄSNING:
 
KOMMENTARER
Kommentarer via Disqus

Rainer Raitasuo

Rainer
Raitasuo

+46(0)734-171099 rainer@etn.se
(sälj och marknads­föring)
Per Henricsson

Per
Henricsson
+46(0)734-171303 per@etn.se
(redaktion)

Jan Tångring

Jan
Tångring
+46(0)734-171309 jan@etn.se
(redaktion)