En amerikansk forskare, Ben Stein, väckte för ett år sedan den svenska serieentreprenören Adam Dahlquists intresse för en metod att bearbeta kolmaterial med hjälp av mikrovågor som formar ett plasma.

Adam Dahlquist övertygade å sin sida Ben Stein om den svenska startupmiljöns förträfflighet, och de bestämde sig för att utforska tekniken här. 

– Mikrovågor och plasma gör det omöjliga möjligt, säger Adam Dahlquist

– Den miljö som finns i den här regionen för att driva upp nya företag inom Deep Tech är bra. Riktigt bra, säger Adam Dahlquist

Företaget heter Besca, ”Best Carbon”. Nu är det upp till bevis. Besca har fått finansiering från omställningsprogrammet Water Wise Societies för en pilotstudie som testar en av de möjliga tillämpningarna: att rena aktivt kol.

Resultatet ska utvärderas av IVL: Kan Bescas plasmaugn återge det aktiva kolet sin förmåga att samla föroreningar, och är det fritt från evighetskemikalien PFAS, som EU sänker gränsvärdena för.

– Det ultimata är om vi till och med kan destruera PFAS:en, säger Adam Dahlquist. 

Nästa steg är att optimera processen och bygga en pilotfabrik för reaktivering av aktivt kol.

– Den hoppas vi kunna börja designa om ett par kvartal. Målet är att vi har en pilotfabrik under 2027. 

Reaktivering av aktivt  kol för vattenrening är bara den första av många potentiella tillämpningar av Ben Steins patentsökta bearbetningsmetod PlasmaScale. Besca kan göra kolmaterial av i princip vilken biomassa som helst genom mikrovågsdriven plasmakarbonisering.

Ben Stein  har forskat inom materialvetenskap och maskinvetenskap. 

– Han har jobbat med plasma och har lyckats gifta ihop sina teknikområden till den här uppfinningen.

Adam Dahlquist är bland annat känd som tidigare vd för katodmaterialtillverkaren Altris i Uppsala. Och det var tillverkning av kolmaterial för batterier som Adam Dahlquist grubblade över när han först mötte Ben Stein, en man som hävdade att han kunde – göra diamant av svampar. 

– Jo, det  var faktiskt hans första pitch.

Det Ben Stein har är en teknik att karbonisera med hjälp av plasma. Han kan ta in biomassa i sin plasmaugn och förvandla den till industriella kolprodukter. 

– Ju mer vi pratade insåg jag att han hade nåt som verkligen kunde förändra industrin.

Industriella kolprodukter tillverkas idag i en utdragen  högtempererad process i stora anläggningar. Värmeprocessen kan därefter följas av lakning i kemikalier.

– Bens uppfinning är otroligt mycket snabbare – 24 gånger enligt våra beräkningar. Det går från timmar till minuter att omvandla biokol till kolelektrodmaterial eller aktivt kol.

– Och det går åt mycket, mycket mindre energi.

Besca ersätter traditionell värmebehandling med mikrovågor. Under kontrollerade förhållanden kan mikrovågorna skapa en reaktormiljö där gasfasen exciteras och plasma bildas. Denna joniserade miljö påskyndar nedbrytning eller separation av föreningar, vilket gör processen betydligt snabbare än konventionella metoder.

– Mikrovågorna och plasman gör att processen går snabbare och att det går åt mindre energi för att få saker att hända. För vår bransch är mikrovågor och plasma inget mindre än en revolution – de gör det omöjliga möjligt.

Metoden ger heller inget farligt kemiskt avfall.

– De här tre fördelarna gör att vi kan producera materialen mycket billigare. Och i mycket mindre fabriker. Vi har så liten energiåtgång och det går så snabbt att vi kan ha ett kontinuerligt flöde.

Ny mikrovågsteknik från de senaste tio åren är relevant för metoden, som är en kontinuerlig process som kräver styrning.

– Till skillnad från konventionella metoder kan vi ta nytta av modern teknik för att kontrollera kvaliteten på inflöde och utflöde, och anpassa processen i ugnen medan vi kör.

– Idag är det många som helt enkelt skickar sitt aktiva kol för reaktivering utomlands. För det finns inte resurser för aktivering i Sverige. Man behöver en stor anläggning för att få bra ekonomi på det.

Bescas anläggningar kommer snarare att byggas lokalt.

 – Vi får en lokal värdekedja som är unik i den här branschen. 

Småskaligheten och snabbheten öppnar på sikt för möjligheten att tillverka kundanpassade material. Kolelektrodmaterial för batterier är en möjlighet.

– Men det ligger ganska många år fram i tiden. Det som är mest intressant på kort sikt är aktivt kol.

EU är på väg att sänka gränsvärdena för PFAS i  dricksvatten. Många vattenverk kommer att behöva bättre rening – i form av aktivt kol.

– Det börjar bli en rejäl kostnad för många vattenverk. Att man måste byta ut det aktiva kolet så ofta.

Det fina med aktivt kol är att det kan reaktiveras och återanvändas 10–20 gånger. 

– Det är såklart en stor miljövinst. Men det är inte självklart billigare. Och behovet har ökat dramatiskt. Det här gör att det finns många vattenverk som nu har ett ekonomiskt problem med PFAS-kostnader.

– Vi  har pratat med vattenverk ute i Europa – Danmark, Italien, Spanien och jag har märkt att det är intressant för dem.