About / Advertise
Patent och patentstrategier har blivit ett viktigt hjälpmedel för tekniktunga företag som Ericsson och ABB att ta marknadsandelar. Rätt patentstrategi kan vara skillnaden mellan succé och fiasko.
Elektronik och programvara är speciellt utsatta och viktiga patent idag utgör en förutsättning för framtida framgångar.
Patent handlar i grunden om att skydda intellektuell egendom från inkräktare och kan beskrivas som temporära monopol.
Under nittiotalet har patentmarknaden växt till en industri i sig där patent används som handelsvara, men främst används patent som strategiska hinder mot konkurrerande företag. En utveckling långt från patentets huvudsyfte; att uppmuntra informationsspridning och underlätta för en blomstrande teknikutveckling.
Patentstrategier beskrivs ofta i krigstermer och visst finns det uppenbara liknelser och paralleller. "Legal maktbalans" är ett ofta använt uttryck som bygger på att konkurrerande företag har så pass mycket vapen i form av patent att det är helt lönlöst för någon att driva kostsamma rättsprocesser.
"Minfältstaktiken" är japanernas bidrag till patentstrategin. Den går ut på att man skyddar sitt huvudpatent med många omkringliggande patent, likt ett minfält. Då blir det omöjligt för ett annat företag att använda sig av en liknade lösning.
Taktiken kan också tillämpas omvänt. Om man vill låsa in något annat företags patent ser man till att registrera omkringliggande patent och hindrar på så sätt ytterligare teknikutveckling för konkurrenten. En sådan taktik kallas "fencing in" eller instängning.
"bromsar teknikutvecklingen"
Ove Granstrand är Chalmersprofessor inom industriell ekonomi och forskar för tillfället vid Stanforduniversitetet i USA på området patentstrategier inom företag. Han ser en stor fara med den växande patentmarknaden.
- Om utvecklingen får fortsätta finns det en risk att att den tekniska utvecklingen delvis bromsas. Patentsystemet motverkar då sitt eget syfte, säger han i en intervju i Ny Teknik.
Störst tryck på telekom
Att söka patent är en svår och lång process som kräver expertkunskaper. Många företag använder sig av patentbyråer, inte minst eftersom det råder en akut brist på patentingenjörer såväl i Sverige som globalt. Patentverket har stora problem med arbetsbelastningen, speciellt enhet 1 och 7 som utgör elektronikavdelningen.
Trycket är störst inom elektronik och allra störst inom telekom vilket innebär att Ericsson och ABB ensamma skulle kunna försörja alla patentbyråer i Sverige.
Men eftersom patentverksamhet ses som en viktig strategisk kunskap har båda dessa företag byggt upp egna patentavdelningar, av stor betydelse för företagens utveckling.
En central del i patentstrategin är att veta så mycket som möjligt om sina konkurrenter. En informationsinsamling som oftast utförs av "Business Intelligence"-enheter.
Ericsson har ett hundratal personer som arbetar med att kartlägga marknader, nyckelområden och konkurrenter och satsar mycket kraft på att sprida informationen ut i organisationen för att kunna möta upp i ett tidigt skede av teknikutvecklingen.
Tekniköverföring egen marknad
I jakten på tid och goda idéer har det utvecklats en marknad i norra Kalifornien av idéer som köps och säljs på samma sätt som licenser. En idérättighet slutar oftast som en patentansökan i ett större företag och den processen kallas i USA för "technology transfer" eller tekniköverföring på svenska.
Volvo har, som enda svenska företag, bildat ett teknologiöverföringsbolag, med namnet VTT som står för Volvo Technology Transfer. Avsikten är att VTT ska generera utvecklingsprojekt i en snabbare takt än ett mer traditionellt organiserat teknikföretag.
Det ska bli intressant att se om konceptet hittar efterföljare hos Ericsson och ABB. Det råder i alla fall inga tvivel om att de båda verkar ha byggt upp effektiva patentorganisationer.
Thomas Hedlund
