Datorer, skrivare, digitala kameror, mobiltelefon och kaffebryggare - allt kan kopplas samman i nät.

Hittills har detta snudd på krävt konsulthjälp, men nu lovar Sun att det ska bli en barnlek, bara man använder den nya nätverksarkitekturen Jini.


Det sägs att när Gud uppfann datorn så uppfann djävulen skrivaren. Och visst är det för det mesta svårt att få olika utrustningar att samsas i ett datanät.

Men så ska det inte behöva vara särskilt länge till. Ett av de mer ambitiösa försöken att åtgärda bekymret heter Jini, en javabaserad nätverksarkitektur som löser problemet med att hitta enheter och tjänster i ett distribuerat nätverk.

Utrustning som anpassats till Jini slipper till och med krångla med drivrutiner eller installationsprogramvara.



Allt som krävs är JVM och 40 k


Jini är en utbyggnad av det plattformsoberoende programspråket Java. Med Jini kan Java utnyttjas i ett nätverkssystem, och alla möjliga periferienheter, från skrivare och servrar till kylskåp och kameror, kan kopplas samman i ett distribuerat javanät oberoende av operativsystem.

Det enda kravet på utrustningen är att den innehåller en processor som skall kunna köra en så kallad JVM, en Java Virtual Machine, och att det ovanpå denna skall finnas plats för Jinikoden på 40 kbyte. Svårare än så är det inte att bli Jini-kompatibel.

Ta till exempel en Jinianpassad skrivare som skall pluggas in i ett Jininät. Direkt efter uppkopplingen överförs Jinikoden, det vill säga ett javaobjekt, till ett centralregister. Detta register, som egentligen är en databas, kallas för lookupregistret.

Här samlas information om var skrivaren befinner sig, vilka tjänster den erbjuder och så vidare. Några sekunder efter anslutningen, som alltså inte kräver några drivrutiner, kan datorer på Jininätet identifiera skrivaren och börja skriva ut.



Tredje steget för Java


Jini är det tredje steget i datortillverkaren Suns javastrategi, efter språket och den virtuella maskinen. Utvecklingen av Jini började för drygt fyra år sedan, men det var inte förrän i januari som Sun lanserade Jini officiellt.

- En förutsättning för Jini är att det finns en javainfrastruktur och att de två andra delarna, javaspråket och JVM, finns allmänt tillgängliga, säger Christer Wilsby på Sun Microsystems i Kista.

Dagens inbyggda system innehåller i allt högre utsträckning en JVM. Men den minneskrävande virtuella maskinen utgör fortfarande ett hinder för tillämpningar med begränsad processorkraft.

- Då kan man välja bantade javaversioner, som Embedded Java eller Personal Java, menar Christer Wilsby.

En annan variant är förstås att använda en javaprocessor.



Axis kör utan JVM


För vissa utrustningar behövs inte ens någon JVM. Några sådana tilllämpningar har tagits fram av Axis Communications i Lund. Axis har stor erfarenhet av nätverksproblem och säljer dessutom nätverkskort för direktanslutning av periferienheter.

Grundstenen till nätverkskortet är en egenutvecklad 32-bitars risckärna med inbyggd programvara. Inträdet till Jininätet har Axis löst genom att integrera ett javaobjekt i nätverkskortet.

- När utrustningen ansluts mot nätet hittar klienten javaobjektet med hjälp av ett nytt protokoll, SLP, service locate protocol. Ett krav är dock att det finns en JVM någon annanstans på nätverket som kan exekvera Javakoden, säger Niklas Jonsson från Axis.

Redan har Axis tre Jinikompatibla produkter: en skrivarserver, en kamera och en skivminnesserver.

- Än så länge finns ingen Jiniklient, men inom ett par år förväntas efterfrågan på Jiniprodukter att öka, och då är vi redo, säger Niklas Jonsson.



Microsoft, Lucent, IBM, HP...


Jini är förvisso inte det enda sättet att förenkla hanteringen av nätansluten utrustning. Microsofts nätarkitektur "Universal Plug and Play", som Axis för övrigt också stödjer, syftar till samma sak.

Universal Plug and Play är inte baserat på Java och inte heller plattformsoberoende, men den lovar samma smidiga uppkoppling som Jini.

Företag som Lucent och IBM har också metoder för hur enheter med TCP/IP-portar kan kommunicera med varandra i nätverk. Hewlett-Packards Jetsend är ytterligare en metod, som visserligen fixar drivrutinproblemet men inte hjälper enheterna att hitta varandra på nätet.

Jini är något mer universellt än de övriga metoderna, och kan användas i både företagsnät och hemnät. Enligt Sun klarar Jini all typ av datakommunikation, antingen via kablar eller trådlösa överföringar.



Positivt på Ericsson


Även på Ericsson är man positiv till Jini, inte minst eftersom Jini kommer att fungera över det kommande radioprotokollet Bluetooth. Man kan säga att Bluetooth löser sladdproblemet i hemnäten medan Jini visar hur man hittar enheterna i näten.

Örjan Johansson, chef för den enhet som utvecklat Bluetooth på Ericsson Mobile Communications har uttalat positivt stöd för Jini.

Förutom Ericsson arbetar Sun med en mängd andra partner, allt ifrån hemelektronikföretag till programvaruleverantörer, för att se till att produkter av alla slag utrustas med JVM.



Lagra tv-program


Jini öppnar även nya möjligheter för tjänsteutvecklare och nya nättjänster. En tänkbar intelligent tv-tjänst är att ladda ner en film till en tv-adapter och sedan lagra den på en Jiniansluten hårddisk.

Tanken är att det skall inte kosta något att utveckla Jini-kompatibilitet. Koden kan hämtas gratis från webben och det är först när man levererar en färdig produkt som man måste betala licenspengar. Två cent blir kostnaden för en Jini- logo.

Redan idag finns Jiniprodukter från bland annat Epson, Seagate, Toshiba och Matsushita. Sun har också initierat samarbete med Sony och Philips, med syftet att länka Jini till HAVi, Home Audio-Video interoperability, ett nätverkssystem för ljud och video i hemmet.

Susan Kelly