- Man kan säga att det idag inte finns ett utgångsmaterial som är tillräckligt bra för de här komponenterna.
De kiselkarbidskivor som ABB utgår ifrån i sin tillverkning innehåller små fel, dislokationer, i kristallstrukturen. När stark ström leds genom komponenterna frigörs energi som utlöser en förändring i materialets struktur.
- Att materialet inte är perfekt utgör en grogrund för den förändringen, säger Christer Ovrén.
Han jämför det med en spricka i en skiva som blir större och till slut leder till ett brott om skivan böjs.
Materialförändringarna leder till att komponenternas egenskaper snabbt försämras när de används.
Statlig forskning påverkas
När kiselkarbidprojektet nu läggs ned drabbas test- och utvecklingsverksamheten i Västerås liksom forskningen på universitet i Linköping och på KTH i Kista där laboratorieverksamheten försvinner. Sammanlagt berör nedläggningen cirka 15 anställda hos ABB men även annan forskning påverkas eftersom projektet delvis drivits tillsammans med Stiftelsen för strategisk forskning.
- Det är olyckligt men forskningen är inte förspilld. Det kommer att krävs en omorganisation av vårt projekt nu. Den stora inriktningen hittills har varit mot kraftkomponenter men i fortsättningen kan det bli en inriktning mot mikrovågskomponenter i stället, säger Anders Sjölund på Stiftelsen för strategisk forskning.
Stiftelsen har satsat 100 miljoner kronor de senaste sex åren på projektet. Men ABB har lagt betydligt mer, uppskattningsvis mellan 400 och 500 miljoner de senaste åtta åren.
Företaget kommer fortsättningsvis att följa utvecklingen på området och fortsätta samarbetet med universitet och högskola. Dock är det oklart hur och om det kommer att satsas några mer pengar.
- Vi har inte beslutat något om samarbeten ännu men kiselkarbid kommer att vara viktigt för ABBs produkter. Därför kommer vi att övervaka vad som händer på området så att vi kans slå till när det finns material som går att använda, säger Marcus Bayegan som är teknisk direktör på företaget.
Han tror dock att det är möjligt att fortsätta ett samarbete med de forskargrupper som hittills funnits inom projektet.
Jonas Ryberg