About / Advertise
Högutbildade människor och bidrag från väst. Det är det som får halvledarindustrin i Dresden att växa så det knakar.
Delstaten Sachsen, och dess huvudstad Dresden i synnerhet, är en högteknologiregion i östra Tyskland. Mikroelektronikindustrin är den viktigaste grenen med 500 företag och 20 000 anställda.Infineon är den största enskilda jobbgeneratorn med 4 300 anställda. Företagets verksamhet i Dresden beräknas dessutom generera cirka 12 000 jobb i Tyskland. De flesta runt Dresden, som har 472 000 invånare och en arbetslöshet på 16 procent.
AMD skapar ungefär hälften så många jobb som Infineon.
Frågan är varför så mycket halvledarindustri koncentrerats i Dresden? Det finns två svar: regionbidrag och kompetent arbetskraft.
Industriproduktionen i forna Östtyskland kunde inte konkurrera med väst. Men utbildningen var det inget fel på. Det fanns en stor halvledarindustri i Dresden under kommunisttiden. Sachsen var ett centrum för utveckling och forskning. De flesta av företagen gick under efter återföreningen. Industrins forskning och produktion klarade sig inte.
Men universiteten och de högt kvalificerade ingenjörerna överlevde. Dresdenregionen är därför en god jord att plantera i, enligt Reiner Schönrock, mediachef på Infineon.
- Vi bestämde oss för Dresden för flera år sedan. Här fanns ett antal välrenommerade universitet och mikroelektronikföretag, säger Reiner Schönrock.
80 procent av Infineons anställda i Dresden är från Sachsen. Även den mest kvalificerade personalen hämtas här.
Stora transfereringar
Men Reiner Schönrock medger att subventioner också spelat roll för företagets satsningar i Dresden.
- Även det var definitivt något vi tog hänsyn till när vi bestämde oss.
Runt 60 miljarder euro överförs årligen från västra till östra Tyskland. Syftet är att lyfta de östra delstaterna till västnivå. Både EU, Tyskland och Sachsen har frikostiga bidragsprogram. Pengarna går till forskning, företagsprojekt. forskningsbyar, lån och patentansökningar.
När AMD etablerade sig 1996 betalade företaget självt 1,8 miljarder kronor medan 4 miljarder var bidrag. När Siemens - numera Infineon - etablerade sig i Dresden 1994 gavs bidrag på 2,5 miljoner per anställd.
Ytterligare bidrag på två miljarder kronor betalar en femtedel av Infineons nya anläggning. Dessutom var forskningsbidrag, enligt Infineons vd Ulrich Schumacher, avgörande för att Infineon tidvis var det enda företaget under 1998 och 1999 som bedrev utveckling av 300 mm-tekniken.
EU-komissionen utreder
Kanske börjar Dresden bli redo att stå på egna ben nu? EU-kommissionen protesterar mot bidragen till 300 mm-anläggningen. Kommissionen utreder om det är mer frikostigt än reglerna tilllåter.
Reiner Schönrock slår ifrån sig frågan om hur allvarligt det vore om bidraget inte går igenom.
- Vi tror att EU-kommissionen kommer att besluta i vår favör. Låt oss vänta tills vi får beslutet innan vi uttalar oss om vilken möjlig effekt det skulle ha om vi inte får pengarna, säger Rainer Schönrock.
Jan Tångring
