Den gymnasiereform som nu genomförs – GY2011 – ser ut att bli ett bakslag för elektronikområdet. Kursutbudet på de yrkesförberedande treåriga programmen på teknikområdet innehåller betydligt färre renodlade elektronikkurser än tidigare. Mikroprocessorn återkommer på agendan, men digitalteknik har försvunnit.

Så blir det nya yrkesförberedande gymnasiet I GY2011 är Teknikprogrammet samt El- och energiprogrammet de program som innehåller mest elektronik. Dock är inte elektronikämnena obligatoriska i något av programmen.   På Teknikprogrammet finns fem inriktningar, varav informations- och medieteknik är den mest elektronikintensiva. Den ska ge kunskap i datorkommunikation, programmering, digital media, webbutveckling samt dator- och kommunikationsteknik. Ingen grundläggande elektronikkurs är obligatorisk, men som så kallad programfördjupning går det att välja Ellära 1, Ellära 2, Elektronik och mikrodatorteknik samt Mikrodatortillämpningar, samtliga på 100 poäng vilket motsvarar att kursen läses under ett år. Även ett antal programmeringskurser finns inom ramen för fördjupningsmöjligheterna. På El- och energiprogrammet kan eleverna välja mellan fyra inriktningar: Automation, Dator- och kommunikationsteknik, Elteknik och Energiteknik. Automationsprogrammet är helt nytt. Dator- och kommunikationsteknik ska enligt Skolverket ge eleverna de kunskaper som krävs för att arbeta som exempelvis elektronikproduktionstekniker eller nätverkstekniker. Alla elever på El- och energiprogrammet läser Datorteknik, Elektromekanik, Energiteknik och Mekatronik. Den som väljer Dator- och kommunikationsteknik får också läsa Elektronik och mikrodatorteknik, Dator- och nätverksteknik samt Kommunikationsnät. Även här finns möjlighet till programfördjupning, med ett antal kurser som Elektronik och mikrodatorteknik, Låg- och högfrekvenskretsar, Mikrodatortillämpningar, Elektronikproduktionsteknik, Trådlösa radiosystem, Elmätteknik samt ett par olika programmeringskurser.

− För tio år sedan togs mikroprocessorn bort ur gymnasiet. Nu vill man ha in den igen, men tar istället bort digitaltekniken. Det bästa vore förstås om båda dessa kurser lästes ihop, bara då kan förståelse för stora system byggas upp från mindre block. Jag är mycket orolig för morgondagens elever, säger Jerzy Muszynski, lärare på Elprogrammet vid Lindholmens tekniska gymnasium i Göteborg.

Ska utbilda för industrins behov
Gymnasiereformen GY2011 är en stor reform. Bland de största förändringarna är att Skolverket fått direktiv från regeringen att utforma de yrkesförberedande utbildningarna så att de passar industrins behov. För att få in synpunkter har Skolverket därför tagit kontakt med branschföreningar och industriföretag. Vilket gett stort utrymme för lobbyister.

För Dator- och kommunikationsinriktningen på Teknikprogrammet har Skolverket hämtat in synpunkter från Svensk Elektronik, Elektronikbranschen, Almega – som skickade representanter från Teliasonera – samt från Dataföreningen. Till El- och Energiprogrammet var Svensk Elektronik inte kallad. Remiss­instanserna där var Elektriska Installatörsorganisationen,  El­bran­schens centrala yrkesnämnd, Svenska Elektrikerförbundet, Elsäkerhetsverket, Instrumenttekniska föreningen, Svensk Energi, Svenskt Vatten, Swesec samt Trafikverket.

Lena Norder på branschföreningen Svensk Elektronik kan bara konstatera att dess resurser inte räckt till.

− Gymnasiereformen är en stor och viktig fråga, där vi tyvärr inte mäktat med att göra tillräckligt mycket, säger hon.

Bengt Magnhagen på högskolan i Jönköping, som representerat Svensk Elektronik på  Skolverkets möten, är också bekymrad. Framför allt över nivån – att det blir en yrkesutbildning och inte en ingenjörs- eller konstruktörsutbildning.

− Egentligen är detta inget annat än en KY-utbildning, utvidgad till en gymnasieutbildning, säger han.

– Men jag försöker se det positivt. Om många går i gymnasiet i en teknisk miljö så kommer en hel del att söka sig till högskoleingenjörsutbildningar.

Att Svensk Elektronik inte deltagit mer i arbetet menar han har med just nivån att göra.

– Vi har tidigt accepterat att projektet har haft inriktningen yrkesutbildning. Vi hoppas i framtiden på en ”ålderdomlig” teknisk ingenjörsmässig gymnasieutbildning, säger han.

”Branschen får skylla sig själv”
Skolverkets Paula Starbäck vill inte kommentera lobbysituationen, Men att aktiv påverkan på Skolverkets arbete kan ge resultat vittnar andra aktörer om, exempelvis Teknikföretagen och Instrumenttekniska föreningen.

− Vi har engagerat oss i automationsinriktningen, och tycker att vi lyckats skapa en väg genom El- och energiprogrammet som leder till jobb eller vidare studier, säger Karin Thapper på Teknikföretagen.

Läraren Anders Nordkvist, som varit med i de grupper som utarbetat kursförslag inom automation och mekatronik, är också klart positiv till utfallet.

– Vi har fått in ämnet mekatronik på gymnasiet, och fått en helt ny inriktning på automation, berättar han nöjt.

Han menar att elektronikindustrin inte kan skylla någon annan för det bristande utbudet av elektronikkurser.

– Uppdraget från regeringen har varit att utbilda på sådant man får jobb på, eller som leder till högre studier. Det har varit en enorm mängd möten. Branscher som inte är aktiva får skylla sig själva, säger han.

Kursen Elektronik och mikrodatorteknik ser ut att bli den viktigaste elektronikkursen i gymnasiet. På den finns två påbyggnadskurser, och därtill en del elektronikmoment i kurser som mekatronik, programmerbara styrsystem samt mät- och styrteknik. Splittringen är klart negativ, menar Jerzy Muszynski.  Mekatronik förutsätter kunskap i exempelvis digitalteknik, programmering och fysik.

– Om man splittrar upp elektroniken på många olika kurser så är risken mycket stor att det uppstår allvarliga avbrott i elevernas förståelsekedja, säger han.

Att digitaltekniken tagits bort gör honom särskilt upprörd.

–  I mina ögon motsvarar det avskaffandet av alfabetet, samtidigt som man vill ha nya författare. Få kurser har samma potential som just digitalteknik – inte i något annat ämne har jag sett elever utan erfarenhet skapa så komplicerade system på så kort tid, säger han.

Men han vill inte ge upp hoppet. Det går alltjämt att påverka innehållet i det nya gymnasiet. Det som krävs är att industrin, leverantörer, branschföreningar och högskolorna gör gemensam sak, och är  tydliga gentemot Skolverket, menar han.

– Elektronikindustrin måste vakna. Det handlar om inget mindre än att vi ska kunna behålla vårt välstånd genom att kunna skapa och utveckla attraktiva produkter, inte bara för  dagens utan även för morgondagens marknader, säger Jerzy Muszynski.

Läs även ledarkommentaren "Gymnasiet på defensiven" (länk).