Jan Tångring: En skäggig ikon är borta

Han skapade programspråket C och hjälpte skapa operativsystemet Unix som båda dominerar infrastrukturen för inbyggda system. Dessutom blev han och partnern Ken Thompson stilbildande ikoner i hackerkulturen.

Dennis Ritchie hittades död i sitt hem onsdagen den 8 oktober 2011. Han hade svag hälsa och hade på senare år behandlats för både prostatacancer och hjärtproblem. Han blev 70 år.

Hackarna – de första riktiga hackarna på Bell Labs – var de stora idolerna för oss som läste datavetenskap på 1980-talet. Det var dem vi fascinerat talade om på rasterna. Där skulle man ha varit med – inte på ett universitet på andra sidan jorden ett decennium efter att epoken startade.

Våra handledare nämnde paret med vördnad: Ken Thompson och Dennis Ritchie. Deras idéer var grunden för den coolaste terminen av våra studier, där man fick jobba som en riktig hacker, nära hårdvaran. De skapade operativsystemet Unix och dess programspråk C, som vi dels studerade för att greppa koncepten och dels själva använde som verktyg.

I Wikipedias lista över hackerkulturens who is who är visserligen Donald Knuth äldst. Men han är själv ingen hacker, snarare akademiker. Han har inte det nästan strikt typiska ovårdade skägget, till exempel – det deklarerar än idag att du tillhör den innersta ringen av hackers.

Dennis Ritchie och Ken Thompson är de två äldsta namn på listan som själva är hackers – hackerkulturens prototyper med ovårdade skägg och allt. Utan mat- och sovklocka, och med begränsat socialt liv – Dennis Ritchie stannade hela sitt yrkesliv på Bell Labs och dog ensamstående.

Paret tilldelades fyra utmärkelser – alltid i union. Ett var IT-världens eget nobelpris, Turingpriset.

Inget startar förstås från noll och Bell Labs hade lyckats allokera en array av idag kända namn som bidrog med input. Men programspråket C betraktas ändå som Dennis Ritchies skötebarn.

Språket ger programmeraren stor kontroll över den maskinkod som kompilatorn genererar. När man vill optimera kod eller arbeta på bitnivå byter man normalt till assembler. C ligger medvetet nära hårdvaran så att man kan stanna i C mycket längre.

C är länkat till parets andra storverk – operativsystemet Unix. Steg för steg byggdes C och Unix upp parallellt, med C alltmer som utvecklingsverktyg, tills hela bygget stod på C.

Historien därefter handlar inte bara om tekniska aspekter. Det handlar om licensregler och om att verktygen distribuerades på världens universitet. Öppen källkod – GNU-verktygen och den finska unixklonen Linux – fick centrala roller.

Nästan alla CPU:er av idag levereras med C-kompilator och nästan alla stöder Linux. De operativsystem som inte härstammar från Unix stöder ofta ändå dess programgränssnitt Posix.

C och dess inkrement C++ har sedan ett par decennier tagit över från assembler som huvudspråk i inbyggda system. Drivrutiner och andra hårdvarunära strukturer är just vad C är byggt för att hantera. Övriga språk ligger på brusnivå och delar på den sista tjugondelen av projekten.

Även i övriga IT-världen är C och Unix gigantiska. Som exempel körs 60 procent av världens webbservrar under Linux, och de två stora smartmobiloperativsystemen Android och Apple IOS bygger på Linux respektive Unix.

Det sägs att dagens datastudenter inte får lära sig C på det sätt som vår generation fick. Men precis som lasern och transistorn kommer Unix och C för mycket lång tid framöver att ingå i den repertoar av tekniska landvinningar från Bell Laboratories som vi hittar i elektroniken. Namnet Dennis Ritchie kommer inte att glömmas bort så länge det finns en programmerare som identifierar sig som hacker.