Varför UMA? För enskilda nätoperatörer finns olika drivkrafter. Det finns tunga fastnätsoperatörer som erbjuder sina fastnätsabonnenter UMA för att kunna behålla dem, så gör till exempel brittiska BT som planerar bli först i världen med UMA med start redan 2005. Hotet för BT är att mobiloperatörerna annars om några år lockar över företagets telefonabonnenter och att BT bara får sälja råkapacitet för transport av GSM-tjänsterna. I USA finns mobiloperatörer som vill kunna erbjuda sina telefonitjänster billigare via bredband och wlan. Då slipper de bygga ut yttäckande mobilnät i stora glesbygdsområden men kan ändå erbjuda sin GSM-tjänst med telefoni och datatjänster till de hushåll som har bredbandsabonnemang. |
- När det kommer fram stora volymer billiga mobiltelefoner som kommunicerar via både GSM och wlan kan UMA få stort genomslag och dit räknar Ericsson med att vi når år 2007-2010, säger Mats Nilsson på Ericsson.
- På sikt räknar jag med att mobilnäten även kan ta hand den fasta telefonin för dem som vill fortsätta ha en fast telefon på kontoret eller i hemmiljö. Därmed kan mobilnäten erbjuda alla viktiga telefonitjänster som det fasta telefonnätet erbjuder idag, säger Mats Nilsson.
I det scenariot kan nätoperatörerna helt skrota sina fasta telefonnät, vilket naturligtvis passar en leverantör som Ericsson. Teliasonera går inte riktigt lika långt som Ericsson men räknar med brett genombrott för UMA.
- UMA kommer att få en avgörande betydelse för telefonitjänsten i både hemmiljö och kontorsmiljö om cirka fem år, år 2009-2010. Mobiltelefonen blir den trådlösa telefonen, säger Tommy Ljunggren, teknikchef för de mobila näten hos Teliasonera.
- Det kommer dock att ta lång tid innan vi får en hög andel billiga mobiltelefoner som klarar både GSM och wlan, säger Ljunggren
Han räknar med tekniska prov av icke-standardiserade och icke-kommersiella produkter för UMA redan nästa år.
- Viktigaste drivkrafterna blir lågt samtalspris, att mobilen blir trådlös telefon och att abonnenten får en personlig trådlös telefon som fungerar likadant överallt och med adressdata i samma enhet, säger Ljunggren
Elektroniktidningen rapporterade i förra numret som första svenska tidning om UMA och nu kan vi även redovisa hur två av Nordens tyngsta telekomaktörer ser på Unlicensed Mobile Access.
Mats Nilsson bekräftar också att det var Ericsson som tog initiativet till att skapa industrigruppen kring UMA våren 2003.
alla är inte frälsta
UMA är uppenbarligen en ny teknisk lösning med mycket stor betydelse för hela telekombranschen. Tekniken innebär en nyordning som upphäver gamla etablerade sanningar. Till exempel att wlan ska nyttjas i stor skala för realtidstjänsten telefoni och att mobilnäten på sikt kan ta över huvuddelen eller hela den fasta telefonitjänsten.
Elektroniktidningen har bara hittat två riktigt tunga röster i Norden som går på tvärs. Det är Finlands näst största telefonbolag Elisa med nationellt mobilnät och fast nät bland annat i Helsingfors och Tammerfors liksom norska Telenor.
- Jag ser inte att UMA har några möjligheter att dominera och ta över huvuddelen av trafiken i det fasta telefonnätet i de nordiska länderna, säger Pertti Vepsäläinen på Elisa.
- UMA har inte kapacitet nog för att klara all fast telefontrafik, säger Vepsäläinen.
- 3G-näten kommer att få tillgång till nya frekvenser i 900-bandet och lägre band i framtiden och därmed kan WCDMA få större täckning. I de fasta näten kommer tjänster med allt högre kapacitet att ta över, det gäller 24 Mbit/s och mer, säger Pertti Vepsäläinen.
- Jag tror att en del av telefontrafiken i det fasta nätet går över UMA, men inte huvuddelen, säger Berith Svendsen, teknisk direktör i Telenor.
- VoIP via fastnät blir billigare att producera än VoIP via mobilnätet och det gäller även år 2015, säger Berith Svendsen.
Göte Andersson