JavaScript is currently disabled.Please enable it for a better experience of Jumi.

Det unika med cpu-arkitekturen Risc V är att ingen styr över den. Inte ens Calista Redmond.

Linus Torvalds kallade en gång sitt ledarskap över det öppna operativsystemet Linux för att ”valla katter”. Precis som Linux är Risc V ett öppet ekosystem utan styrning. Ingen måste lyda någon. Den som inte gillar utvecklingen kan när som helst sträcka på sig, gäspa och trampa iväg någon annanstans. 

Detta upprätthåller disciplin och opartiskhet hos de standardgrupper som trots allt måste finnas för att se till att byggblocken i ekosystemet passar med varandra.

Katterna verkar nöjda. Det finns inga tecken på splittring. Det finns stora lokala organisationer, i Kina exempelvis. Men alla trampar i samma led.

I alla fall enligt Calista Redmond. Hon bestämmer inget, men kan väl sägas vara den som går längst fram med fanan i egenskap av vd för organisationen Risc V International.

– Vi är inte som en klassisk standardorganisation, utan mer som ett centrum i ett stort community som vi försöker främja, säger hon.

Elektroniktidningen träffar henne på ­mässan Embedded World i maj för att för ta reda på vad en maktlös vd sysselsätter sig med.

Här befinner hon sig tillsammans med ett dussin av Risc V-ekosystemets aktörer. De har liksom tidigare år samlat sig till en gemensam monter.

Risc V International vattnar ekosystemet kring Risc V så det kan frodas.

Risc V är ett kommersiellt ekosystem. Öppen källkod innebär att man identifierar gemensamma komponenter som det är onödigt att var och en upprätthåller en egen version av. De komponenterna blir allmän egendom. Därefter kan alla tävla med samma byggblock som gemensam bas.

Calista Redmond blev vd för Risc V Foundation år 2019. Strax därpå döpte organisationen om sig till Risc V International efter att ha flyttat till Schweiz, vilket den gjorde för att bli oberoende av alla stater som kunde tänkas vilja reglera friheten.

Närmast innan dess chefade hon över IBM:s hårdvara för datacentraler. Det arbetet hade ingen särskild koppling till Risc V, om du undrar.

De 3 100 medlemmarna betalar budgeten för Risc V International. Den ligger kring sju miljoner dollar. 

– Vi är med andra ord en liten organisation som är mycket beroende av vårt community för att få saker gjorda. Vi har exempelvis inga egna ingenjörer, utan vi driver program för att stödja dem.

Ett exempel på egen avlönad personal som ändå finns, är jurister.

Calista Redmonds jobb är att organisera och engagera medlemmarna. Det är de som sitter på all kompetens. 

Hon har en teknikchef vid sin sida, Mark Himmelstein, med ansvar för tekniska aspekter som standardisering, testsviter, verifiering och validering. 

Resten tar Calista Redmond hand om. Hon räknar upp. För det första: pr i form av evenemang, marknadsföring, webb och sociala media.

– Vi försöker förstärka utvecklingen i communityt och oss själva. Där använder vi kanske hälften av vår arbetstid.

Nästa punkt är utbildning, det vill säga stöd till universitet och andra utbildare som använder Risc V. Detta inkluderar en egen online-utbildningsplattform. Den ska snart vara komplett med kurser och examinerad certifiering.

Nästa punkt är katalogisering. Organisationen håller reda på precis allt som finns och görs kring Risc V – produkter, tjänster, utbildning.

– Så om du undrar var du kan få tag på grundläggande IP, eller kanske mjukvara för något specifikt, så finns en katalog där du kan söka efter den.

Sist men inte minst jobbar hon med allianser och påverkan (advocacy). Allianser formas med både öppna communities och privata företag och organisationer. De finns inom olika industriområden och inom olika geografiska eller tekniska områden.

Under rubriken påverkan hittar vi bland annat tolv ”ambassadörer”. 

– De är i princip ingenjörer som pratar med andra ingenjörer. De medverkar i experiment och ger föreläsningar på konferenser. De söker upp och engagerar sig med folk.

Hon blir nöjd när hon får veta att Elektroniktidningen anlitar den svenska hårdvarudesignern Olof Kindgren, som redaktör för ett uppslag om öppen hårdvara.

– Han är en av våra mest aktiva ambassa­dörer.

Organisationens verksamhet håller fort­farande i hög grad på att ta form. Exempelvis finns ännu ingen examen att ta i den egna onlineutbildningen. Fler utvecklarforum håller på att drivas fram.

Hur känns det,
Calista Redmond?

– Vi har ett bra driv nu. I början brukade det handla mycket om idéer och prototyper. Men idag kan man säga att communityt och organisationen fullt ut tagit har steget ut och börjat producera.

Hon pekar bland annat på stora färska investeringar.

IP-bolaget Sifive, där Risc V-grundarna jobbar, värderades efter en investeringsrunda till 25 miljarder kronor. Det motsvarar cirka 50 miljoner per anställd.

Vad gäller teknikutveckling är mässnyheten att organisationen nyss standardiserat gränssnitt för trace, hårdvaruabstraktion och boot.

Det sistnämnda är helt enkelt det existerande UEFI. Dessutom adderades ett tillägg kallat Zmuul till arkitekturens profiler, för den som vill snåla och implementera multiplikation utan division – normalt är de parhästar i profilen M.

Används Risc V i slutprodukter ännu?

– O ja. Men typiskt är det inget som du känner till, som i Nvidias grafikprocessorer och Realteks mobiler. Typiskt är de inte huvudprocessor utan har andra roller.

Men även huvudroller är på väg, inte bara i inbyggda system utan även i server, beräkningskluster och moln-AI. 

Till och med i pc och mobil. Alibaba porterar Android till en egen Risc V-processor, och Imagination visade under mässan upp en prototyp Risc V-baserad Linuxlaptop som nyss gått upp för försäljning i ett fåtal utvecklarexemplar.

 

Calista om Risc V:s IBM-ögonblick

Intels annonsering om sin foundrysatsning i februari var Risc V:s motsvarighet till ögonblicket då IBM annonserade sin första miljardsatsning på Linux.

Den spaningen från Risc V-stiftelsens vd Calista Redmond slår an en sträng hos Elektroniktidningens redaktör, som mycket väl minns IBM:s annonsering år 2000. Jag mejlade ett grattis till Linus Torvalds.

Utöver att Linux och Risc V är öppenkodsarkitekturer har de båda en unikt stark uppslutning. Det har gjort det lätt att tro på deras potential.

Spiken i kistan för tvivlarna – som fanns – kom när IBM och Intel, giganter i varsin era, gjorde varsin storsatsning på Linux respektive Risc V. IBM switchade till Linux i december 2000.

Intel startade i februari 2022 ett ekosystem för chiplets – småchips som kan produceras separat och sedan fysiskt integreras till kompletta kretsar. 

Och Risc V fick bli en fullvärdig medlem. Den konkurrerar på samma villkor som de väletablerade arkitekturerna x86 och Arm.

En ”gudagåva” skrev Elektro­niktidningen i februari. Det är en perfekt start på en era där generella one-size-fits-all-processorer kommer att bli färre och skräddarsydda processorer fler. 

Calista Redmond delar den beskrivningen.

– Vi befinner oss vid en tidpunkt i historien med en exploderande efterfrågan på skräddarsydda beräkningar. Risc V tar bort många hinder för att komma in på den marknaden. 

Intels foundry blir ett ekosystem som – om det blir framgångsrikt – tar bort risken att Risc V sorteras bort för att den inte är kompatibel.

I det här ekosystemet kan Risc V utnyttja sin fördel att den har en enkel licensering. 

– Den får lätt in foten och får vara med och tävla när ett projekt ska välja arkitektur. 

Så nu må bäste man vinna – och vi vet alla vem det är, eller? 

Nähä. Det är inget som Calista Redmond vill skriva under på. 

– Alla erbjuder något unikt. I framtiden kommer du nog att hitta Risc V i precis alla typer av digitala system. Samtidigt är det fullt möjligt att använda flera olika arkitekturer i samma system.

Så Risc V kommer inte att sluka Arm och x86?

– Jag ser det inte som att Risc V kommer att ta över allt, men att den har potentialen att bli en del av allt. Hur stor del – det återstår att se.

– Däremot är vi den helt dominerande öppna arkitekturen.

 

Det är du som äger Risc V

Arm Holdings äger Arm. Intel äger X86. Du äger Risc V.

Risc V är ett språk, eller en ”instruktionsuppsättning” som det heter, en Isa (Instruction Set Architecture).* Det är fritt fram för vem som helst att använda denna Isa, medan andra Isaer är något som typiskt har en licenskostnad. 

Det är upp till IP-utvecklare att designa fysiska processorer som använder Risc V. De konstruktionerna behöver inte vara gratis.

Poängen med cpu:er i generation efter generation håller sig till en och samma Isa är att programvaran blir bakåtkompatibel samtidigt som hårdvaran kan fortsätta utvecklas.

Risc V är helt fri. Vem som helst kan vara med och konkurrera i ekosystemet och bygga en egen Risc V-processor, utan att be någon om lov eller betala någon.

De två stora kommersiella arkitekturerna har begränsningar. Vad gäller X86 är det huvudsakligen bara två företag som tillverkar processorer, Intel och AMD, och de har ändå inte kunnat låta bli att genom åren utkämpa bataljer kring intellektuella rättigheter med varandra.

Arm är mycket ”öppen” i jämförelse med X86. Det bevisas av att det finns dussintals företag som tillverkar Armprocessor och ett gigantisk ekosystem av komponenter och verktyg. 

Den stora skillnaden mot Risc V är att den är din arkitektur medan Arm tillhör brittiska Arm Holdings. 

Det finns en kommersiell tröskel i licensavgifter för den som vill delta i Arms ekosystem. Och det finns tekniska hinder mot innovation genom att det är standardiserat exakt hur verktyg och komponenter måste fungera. Även här har Risc en större frihet.

Alla som läser Risc V för första gången uttalar ”V” som om det var en bokstav. Men ”V” är den romerska siffran fem. som i ”Gustav V”, Gustav den femte.  

Det huvudsakliga varumärke som används för Riscfem är ”RISC-V”. Elektroniktidningen normaliserar skrivningen till Risc V, Skrivningen ”RISC” skulle ha betytt att namnet skulle ha uttalats bokstav-för-bokstav.

Kanske borde vi skriva ”Riscfem” snarare än ”Risc V”? Då skulle ingen behöva ingen grubbla äver om V är en siffra eller en bokstav?

Men hur ligger det till, egentligen, uttalar du namnet som ”Riscfem” eller ”Riscfive”? Det är det som avgör hur vi borde skriva det på svenska.


FOTNOT

* En ISA definierar ett antal instruktioner som en cpu ska kunna följa, som ”hämta data från minnet”, ”flytta exekveringen till en viss minnesadress”, ”addera två tal”.

Instruktionerna är konkret binära tal. Cpu:n matas med en lista av binärtal som är instruktioner varvade med data. En ISA är en kodnyckel som talar om vad som ska hända när cpu:n läser olika instruktioner.

 

MER LÄSNING:
 
SENASTE KOMMENTARER
Kommentarer via Disqus