Per Henricsson: Små marginaler för stora kontraktstillverkare
Att det går upp och ned ibland kontraktstillverkarna hör till spelets regler och företagens chefer brukar framhålla att man därför måste bedöma resultatet över en konjunkturcykel för att att få en rättvis bild. Eftersom Partnertech, Kitron och Note alla är börsnoterade är det förhållandevis enkelt att ta fram historiska siffror. Tittar man på sista raden i årsredovisningarna, det vill säga vad som återstår efter skatt, är läsningen allt annat än munter.Klar jumbo är Note med –0,1 procent. Jo du läste rätt. Från 2003 till 2010 gjorde Note en förlust på 7,2 miljoner kronor med en omsättning på lite drygt 11 miljarder kronor.
Företaget tvingades också be aktieägarna om 87 miljoner kronor i nytt kapital i fjol och har dessutom tvingat stänga ett antal fabriker och bantat andra.
Men i år har Note gått från strykpåse till klassens ljus.
Företaget redovisar en vinstmarginal på 3,4 procent efter skatt för årets nio första månader. Kitrons siffra är 1,0 procent medan Nordens största kontraktstillverkare, Partnertech, trots att det är högkonjunktur, inte lyckats får ordning på verksamheten och har en vinstmarginal på –0,3 procent.
Siffrorna visar med all önskvärd tydlighet att det är svårt att få en uthållig lönsamhet som kontraktstillverkare när omsättning ligger på en miljard kronor eller mer.
Upp till den nivån ser mindre konkurrenter (med några få undantag) ut att få ihop ekvationen. Ett praktexempel är Orbit One vars vd Christer Malm intervjuas på sid 18–20. Hans förklaring till varför det gått så bra handlar om självständiga fabriker utan mellanchefer där ingen kund får vara större än 15 procent, ett gemensamt affärssystem, liten administration och att köpa begagnat så långt det går. Kanske ska man tillägga att till skillnad
från jättarna så drivs de mindre kontraktstillverkare ofta av ägarna själva.
Vilket nog har stor betydelse för vinstmarginalen.