JavaScript is currently disabled.Please enable it for a better experience of Jumi. Branschen famlar efter nytt mässkoncept

Elektronikbranschen ordnar mässor för att göra affärer, på kort och lång sikt. Då krävs det att konstruktörer från stora och små företag kommer till mässan. Fast det senaste decenniet har antalet besökare dalat, från 15 000 till 5 000. Hur kan den trenden vändas är frågan som branschen nu stöter och blöter. Exakt vad som krävs råder delade meningar om - det blev tydligt när Elektroniktidningen samlade sex tongivande branschföreträdare till en rundabordsdiskussion.
Det är ingen brist på åsikter om mässor i Elektroniksverige. Elektroniktidningen samlade därför några rutinerade mässrävar till en rundabordsdiskussion för att pejla vad branschen egentligen vill åstadkomma med de mässor man medverkar på.

Det blev intressant redan från början då Eric Dahlgren, vd på Ornatus, deklarerade att han tappat tron på mässan i dess nuvarande form.

– Mässan har överlevt sig själv. Jag tror mer på nischade evenemang, för enbart till exempel produktion. Som endagsjippot om blyfritt i Stockholm – det var fokuserat och det är precis vad som krävs för att man ska dra folk.

– Kanske ska man ta bort komponentdelen och enbart fokusera på produktion – den avdelningen var bra och välbesökt i Göteborg, sa han.

Högre kompetens efterlyses

Fullt så radikala förändringar förespråkades inte av de övriga diskussionsdeltagarna. Men att dagens mässor behöver förändras rådde inga tvivel om. Exakt hur är dock frågan där branschen blir svaret skyldig. Många blickade bakåt med viss nostalgi.

– Förr träffade man konstruktörer och fick nys om många nya projekt. Och vi utställare visade upp produkter. Men numera är det mest en mötesplats för säljare och inköpare. Det är ju trevligt, men jag saknar teknikmötena med konstruktörerna, sa Thomas Säwensten, Abacus vd.

Han fick medhåll av kollegan Torgny Nordgren på Acal:

– Förr fanns massor av komponenter, displayer och utvecklingssystem i montrarna. Idag är det bara lite planscher på väggarna – eller i värsta fall bara en pc. Så vi kanske har målat in oss i ett hörn.

Fler produkter, och framför allt fler tillämpningar, var ett recept som många av diskussionsdeltagarna trodde på. Och att branschen på fler punkter har sig själv att skylla för den bristande publiktillströmningen var en åsikt som även torgfördes av Jan Ancker på strömförsörjningsbolaget Powerbox. Han berättade om sina erfarenheter från senaste mässan i Göteborg när han tog av sig namnskylten och gick runt bland montrarna.

– Det var ju bedrövligt att se hur en del beter sig! Ta fram John Cleese video från 1975 – alla fel görs! Ta bara något så elementärt som hur man tar kontakt och börjar prata med en person som närmar sig montern, det var ju bitvis pinsamt, suckade han.

Mässbolagen skor sig

Mässbolagen undgick inte heller kritik. Många menade att såväl Stockholmsmässan som Svenska Mässan i Göteborg skor sig rejält på elektronikmässorna.

– Mässarrangörerna är väldigt oflexibla och inte alls lyhörda. De har höjt priserna så att vår mässa som förr varit i A-hallen nu gått till B-hallen och C-hallen. Snart är vi väl ute i korridoren! Kan man få ner kvadratmeterkostnaden så skulle fler ställa ut, och då skulle attraktionskraften öka, resonerar Per-Anders Emilson, vd på PA Emilson AB.

Han menar också att branschen upprepade gånger lurat sig själv att tro att mässorna blivit bättre än de egentligen var.

– Bra mässor har många besökare. Det där med att ”det kom i alla fall rätt människor”, det är ju en undanflykt, bara ett sätt för oss att rättfärdiga vår investering. Volym är viktigt, sa han.

Exakt hur drömmässan ser ut – den som ska locka mängder av konstruktörer, stärka branschen och återupprätta mässan som medium och höjdpunkt – den frågan lämnades obesvarad.

IM-föreningen, som arrangerat EP/Elektronik i Stockholm tillsammans med Stockholmsmässan och Electronix i Göteborg med Svenska Mässan, driver numera linjen att evenemanget ska gå en konstant vecka, vartannat år, i Stockholm.

– Vi ser tre syften med mässan – att göra affärer, att profilera branschen och att öka kompetensförsörjningen så att ungdomar och nya människor intresserar sig för det vi gör. Vi vill se mässan som en galleria där vi ska ha mycket på plats, och där man ska kunna göra kirurgisk marknadsföring av de olika tårtbitarna, förklarar Lena Norder, IM-föreningens vd.

Ett namn, en plats

I föreningens vision ska evenemanget i sin nya form ha premiär våren 2010. Då ska även innehållet bitvis vara nytt, och detta nya innehåll ska tas fram på ett antal workshoppar, den första strax efter denna tidnings pressläggning.

– Varför går någon på en mässa? Jo, för att få inspiration, få upp entusiasmen och bli bättre på sitt jobb. Jag tror på Kinderegg-effekten, det ska finnas något gott, något kul och en överraskning, säger Lena Norder.

I vilka lokaler IM vill att mässan ska äga rum är inte heller klart. Föreningen håller på att ta in offerter från ett antal potentiella arrangörer i Stockholmsområdet. Att Göteborg ratats som mässort av IM-föreningen motiveras med att hälften av elektronikföretagen finns inom en timmes radie från Stockholm.

– Visst finns en hel del i Göteborg, men situationen idag är ju ohållbar med olika namn, Electronix hit och Elektronik/EP dit, med konstiga intervall. Man får inte in det. Men Electronica och Productronica, de kommer regelbundet så alla vet när och var de är.

– Många som pratar med sina kunder efter mässan och undrar varför de inte kom får svaret att ”åfasen, har jag missat mässan?”. Ett namn och en plats, återkommande och bra varumärkesbyggande, det är ganska viktigt, säger Lena Norder.

Få utställare gör sin hemläxa

Hon siktar också i första hand på ett svenskt jippo snarare än ett nordiskt.

– Lyckas vi få till en nationell mässa, som drar svenskarna så är det superduper. Kan vi sen få den skandinavisk eller nordisk så är det kalas. Men vi kan inte börja där, det är realistiskt att börja med något som täcker Sverige, säger Lena Norder.

Att vägen till framgång går via ökad kunskap om primärkunden – konstruktörerna – rådde ingen tvekan om.

Samtidigt var det påfallande få som kände att de gjort hemläxan tillräckligt väl på denna punkt, och verkligen frågat sina kunder vad dessa vill ha från en mässa. Jan Ancker på Powerbox pekade därtill ut en komplikation.

– På många större företag måste konstruktörer ha tillstånd av sin chef för att få gå på mässan. Då måste man ha en orsak, och skriva en rapport efteråt. Det skrämmer bort många. Hur får vi våra besökares chefer att se det som viktigt för den enskilde konstruktören att besöka mässan? undrade han.

Önskas: Ericsson och ABB

Enigheten var också stor om att utställarnas montrar inte räcker som lockbete. Mer måste till, inte minst intressanta seminarier. ”Konstruktörer kommer för att få ny kunskap” var en vanlig kommentar.

– Ämnena behöver inte vara rykande färska, men de måste gå att samlas kring. Det går fortfarande utmärkt att hålla seminarier om till exempel CE-märkning, sa Eric Dahlgren och fick medhåll från Jan Ancker:

– För våra kunder är lagstiftning och reglering ofta ett betydligt större problem än tekniken. Det är olika lagar och regler som gäller i olika världsdelar. Här famlar många kunder i tomma intet och behöver stöd i massor, konstaterade han och menade att sådana seminarier borde vara klart attraktiva, sa han.

Seminarierna, liksom innehållet i montrarna, måste dock ge något mer än de tilltänkta besökarna kan hitta på Internet. Vad detta ”mer” består i varierar förstås, men att mötet mellan kunniga människor spelar stor roll verkade det råda samsyn kring.

– Helst vill man ju att konstruktörerna ser mässor som ett effektivt sätt att träffa kunnigt folk och att få klämma och känna på produkterna, sa Torgny Nordgren.

Jan Ancker hoppades att framtidens mässor blev en gemensam angelägenhet för hela den svenska elektronikbranschen, inklusive storföretagen, och inte bara den trängre sfären av distributörer och leverantörer.

– Kan man få dit några som Ericsson, ABB och Bombardier att visa upp sig som arbetsplats för ungdomar så kan man få internationell skala på ett evenemang, sa han.

Mer samarbete på lokal nivå

Idén tilltalade både Eric Dahlgren och Lena Norder:

– Vi måste överlag samarbeta mer i branschen och inte se varandra som konkurrenter. Vi slåss inte mot varandra utan mot de som är på andra sidan Östersjön eller i Kina, sa Eric Dahlgren.

– Att profilera branschen och verka för kompetensförsörjning borde ju ligga direkt i Ericssons strategi och trigga dem på strategisk nivå istället för bara på strikt affärsmässig nivå, sa Lena Norder.

Här hördes dock en viss skepsis då några mötesdeltagare menade att storföretagen snarare vill skära ner på leverantörskontakterna än att öka dem, och att deras intresse för mässan därför kanske inte var så strategiskt när allt kom omkring.

Studenterna är vår framtid

Något som alla dock var rörande eniga om var vikten av att locka studenter, både från gymnasiet och från högskolan. Oavsett om det gällde att rekrytera dem till branschen eller se dem som framtida affärspartner.

– Förr fanns ju speciella aktiviteter för att locka dit studenter – det borde finnas mer sånt, tyckte Torgny Nordgren.

Ingen ville kännas vid att studenter då och då blivit njuggt behandlade av utställare som plockat bort skålarna med jordnötter och godis när ungdomsgängen närmat sig montern.

– Studenter ska få äta så mycket godis de vill! De är vår framtid. Den student som åt godis i vår monter för fem år sedan är idag nyckeldesigner hos en av våra viktigaste kunder. Godis är billigt – köp mer om det tar slut, sa Per-Anders Emilson.

----------

Hur vill du ha framtidens elektronikmässor? Skriv gärna en kommentar i fältet nedan, eller maila till oss på adam©etn.se eller Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den..

Prenumerera på Elektroniktidningens nyhetsbrev eller på vårt magasin.


MER LÄSNING:
 
KOMMENTARER
Kommentarer via Disqus

Rainer Raitasuo

Rainer
Raitasuo

+46(0)734-171099 rainer@etn.se
(sälj och marknads­föring)
Per Henricsson

Per
Henricsson
+46(0)734-171303 per@etn.se
(redaktion)

Jan Tångring

Jan
Tångring
+46(0)734-171309 jan@etn.se
(redaktion)