Forskarna drar ner energiförbrukningen genom att minska matningsspänningen. Detta ökar felfrekvensen – ettor blir nollor och tvärtom. Men spänningsminskningen sker gradvis. De minst signifikanta bitarna får lägst spänning. Därmed hålls magnituden av felet under kontroll och felen manifesteras som brus.
PCMOS är tänkt att användas som accelerator till en processor byggd i standard-CMOS.
Ideerna har fungerat i teorin. I december kunde forskarna testa dem på egna asicar och man har nu kontrollerat resultaten så mycket att man tror på dem.
Testchipsen utför kryptotillämpningar. Det är den nisch där PCMOS-tekniken är som vassast eftersom brus eller slumpmässighet är en del av poängen.
Andra tillämpningar, som bild och ljud, har inget behov av brus, men är inte heller överkänsliga mot det. Enligt teoretiska beräkningar ska PCMOS kunna beräkna en FIR-algoritm för H.264-komprimering 4,62 gånger mer energieffektivt.
Härnäst ska institutet testa ideerna i tillämpningar för mobiltelefoner, grafikkort och medicinska implantat.
Prototypkretsarna tillverkades på Nanyangs tekniska universitet i Singapore där professor Krishna Palem, som utpekas som uppfinnaren av tekniken, driver ett institut för "sustainable nanoelectronics (ISNE)".
Forskningen finansieras av Darpa och Intel.
I marknadsföringen av resultaten pratar forskarna mycket om hur miljövänlig den är.