För att komma runt problemen har forskarna utnyttjat likheten mellan jonselektiva membran – plaster som bara leder joner av en laddning – och dopade halvledare som kisel. Det är sedan tidigare känt att det går att tillverka dioder av sådana membran.
– Vi tog det ett steg längre genom att bygga ihop två jondioder till en transistor, säger Klas Tybrandt, doktorand i organisk elektronik.
Han har utvecklat uppfinningen tillsammans med professor Magnus Berggren vid Linköpings universitet. Karin Larsson och Agneta Richter-Dahlfors vid Karolinska Institutet, har använt den i experiment med odlade nervceller.
De fyra forskarna arbetar inom forskningscentrumet Oboe, där syftet är att studera och reglera processer i levande celler och vävnader med hjälp av organisk elektronik.
– Eftersom jontransistorn tillverkas av plast kan den integreras med andra komponenter som vi utvecklar. Tack vare det kan man utnyttja billiga tryckprocesser på flexibla underlag. Vi tror att jontransistorerna kan spela en viktig roll inom olika tillämpningsområden som kontrollerad leverans av läkemedel, lab-on-a-chip och sensorer, säger Magnus Berggren i ett pressmeddelande.