About / Advertise
Det har nu gått tre år sedan Stiftelsen för strategisk forskning (SSF) senast delade ut ett så kallat ramanslag till forskning inom elektronik- och fotonikområdet. 2008 var summan 240 miljoner kronor (länk). Nu fyller SSF på med 160 miljoner som ska räcka fem år.
– Konkurrensen var mycket hård och flera bra projekt hamnade tyvärr ”under strecket”, skriver SSF i ett pressmeddelande.Precis som förra gången går lejonparten av pengarna till Chalmers och Lund. KTH får bara med ett projekt. Det är HOTSiC som handlar om kiselkarbid.
– Det här forskningsprojektet är intressant eftersom vi får testa elektroniken under riktigt tuffa förhållanden, säger professor Carl-Mikael Zetterling på KTH i ett pressmeddelande.
Tillsammans med bland andra KTH-professorerna Mikael Östling och Anders Hallén samt professor Hans Norström från Ångströmlaboratoriet vid Uppsala universitet har han fått drygt 24 miljoner kronor för att ta fram elektronik som kan användas i rymden, vid olje- och gasborrning, i bilar och flygplan, industriella motorer och kärnkraftverk.
– Vi ska ta fram fungerande prototyper. Det handlar om integrerade kretsar av kiselkarbid som kan användas bland annat till sensorer som mäter tryck och temperatur. Kiselkarbid används eftersom materialet är 100 procent tåligare mot strålning än kisel, säger Carl-Mikael Zetterling.
Ett annat projekt som passerade nålsögat handlar om att vidareutveckla grafenbaserad högfrekvenselektronik, ett samarbetsprojekt mellan Linköpings universitet och Chalmers.
Hitintills har man oftast gjort grafen genom att skala av, exfoliera, grafit. Det har dock varit svårt att lösgöra grafensubstratet och få tillräckligt jämn kvalitet över stora ytor av substrat. Men vid Linköpings universitet har forskargruppen kring professor Rositza Yakimova utvecklat en metod för att göra grafen från kiselkarbid genom sublimering vid hög temperatur.
– Att kunna tillverka väl karakteriserad grafen på en större yta, som en wafer, är en förutsättning för att kunna rampa upp tillverkningen och kommersialisera den, säger Rositza Yakimova i ett pressmeddelande.
Metoden ligger bland annat till grund för uppstartsföretaget Sensic som med hjälp av Rositza Yakimovas tillverkningsmetod utvecklar en grafenbaserad sensor för kvävedioxid (länk).
Totalt beviljas sex projekt runt 25 miljoner vardera under fem år:
Pietro Andreani vid Institutionen för elektro- och informationsteknik, Lunds tekniska högskola, får 29 miljoner kronor för projektet DARE – Digitalt Assisterad Radio Evolution.
Mikael Fogelström vid Institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap, Chalmers, får 28,5 miljoner för att vidareutveckla grafenbaserad högfrekvenselektronik.
Krzysztof Kuchcinski vid Institutionen för datavetenskap, Lunds tekniska högskola, får 25,9 miljoner för att utveckla HiPEC: Högpresterande inbyggda system.
Niklas Rorsman, vid Institutionen för mikroteknik och nanovetenskap, Chalmers, får 25,2 miljoner kronor för forskningsprojektet GaN-baserad elektronik för framtidens mikrovågssystem.
Fredrik Tufvesson vid Institutionen för elektro- och informationsteknik, Lunds tekniska högskola, får 27,2 miljoner kronor för projektet Distribuerade antennsystem för högeffektiva trådlösa system.
Carl-Mikael Zetterling, vid KTH:s institution för information och kommunikationsteknik får 24,2 miljoner får Högtemperaturkraftelektroniksystem med SiC IC – HOTSIC.
