JavaScript is currently disabled.Please enable it for a better experience of Jumi. Svenska inbyggare mötte Android

Androiddagen 2011
Den svenska inbyggnadsbranschen samlades igår i Kista för att söka svaret på frågan om hur mobiloperativsystemet Android kan utnyttjas utanför mobilen.
Androidplattformen är konstruerad för batteridrift, är uppkopplad mot mobilnät och datanät, har diverse inbyggda sensorer, har ett användargränssnitt som barn kan använda, kan byggas på relativt billiga komponenter, kan köras på armprocessorer från Arm9 till Cortex A15 – och även på MIPS, x86 och PowerPC för den som vill – och har en elegant anpassningsbar mjukvaruarkitektur både för den som arbetar maskinnära och för den som utvecklar appar.

250 personer samlades igår på forskningsinstititet Sics i Kista utanför Stockholm för att utröna om denna gåva från Google kan användas till något mer än att spela Angry Birds på mobiltelefoner? Kan den kanske till och med bli en generell plattform för inbyggda system, jämförbar med den roll pc-plattformen spelar idag?

Svaret i sammanfattning: så länge du bara använder den för användargränssnitt kan du använda den var som helst. Men undvik multipek.

Multipekproblematiken först. Föreläsaren Patrik Lindegren, Chargestorm, påminde om licensproblematiken kring Android. Operativsystemet har på två år växt från nästan ingenting till att sitta i hälften av alla smarttelefoner. Konkurrenten Apple gör sitt bästa för att bromsa – eller slå mynt – av den tillväxten genom att stämma androidtillverkare i domstol. Den tunga delen av de stämningarna handlar enligt Robert Niemi om patent på multipek.

Nervositeten i branschen för Apples patent gör bland annat att en ledande pekteknikleverantör inte vågar leverera mjukvara för tolkning av pekandet. Rädslan att bli stämd av Apple är för stor och kunden får ta fram mjukvaran på egen hand.

Undvik multipek alltså.

Att utveckla ett inbyggt system för Android behöver annars inte vara svårare än att skriva en app, berättade Eneas Robert Niemi. Gå till Elgiganten och köp några dussin androidplattor, utveckla en app som tar över startskärmen, klistra på din egen logotyp – klart! En västsvensk speditionsfirma använder precis den lösningen för att följa sina paket över landet.

Flera talare framhävde att ett komplext operativsystem som Android inte kan betros med att kontrollera verksamhetskritiska system eller sköta realtidsprocesser. ABBs Tomas Lagerberg, gick systematiskt igenom automationsanläggningens alla datorsystem och uteslöt Android på det ena efter det andra.

Kvar var till slut de mobila klienterna, och han kunde berätta att Android redan idag används för att flytta ut kontrollrummets informationsskärmar till operatörer på fältet.

Nej, Androids huvudnisch är att vara ett användargränssnitt. Gärna, men inte nödvändigtvis,  med mobiluppkoppling. Det vill säga samma nisch som Windows CE eller XP har idag, men utan licenskostnader och med full åtkomst till hela konstruktionen, utan låsning till någon leverantör. Att det går att åstadkomma en robust databasanvändning med Android visades också av företaget Mimer.

En androidkaffeautomat – ett konstruerat men realistiskt exempel enligt Robert Niemi, Enea – demonstrerar mycket av potentialen. Att välja kaffe är roligare på en pekskärm. På den minut det tar att brygga kaffe kan skärmen visa reklam – som kanske till och med kan sponsra kaffet. Till slut kan android kan dessutom rapportera status och inventarium till leverantören. Och hjälpa personalen att serva automaten.

Hårdvaran till kaffeautomatens gränssnitt kan vara en kommersiell mobilplattform med en billig skärm – där sitter mycket av priset. Vill du sedan integrera Android med maskinens elektronik finns snart ett standardiserat sätt att göra detta via USB-porten. David Cuartielles från kortföretaget-nätverket Arduino kopplade samman ett usb-kort via gränssnittet ADK (Android Open Accessory Development Kit) och visade kommunikation som initierades från både arduinokortet och androidmobilen.

David Cuartielles påpekade att Android och ADK är en teknik för att implementera Internet of Things – som det forskas vilt om på arrangören Sics. ST-Ericsson har fått mothugg till sin berömda uppskattning att detta Internet of Things kommer att bestå av 50 miljarder uppkopplade ting. Det berättade företagets innovationschef Björn Ekelund. Snarare ”500 miljarder” hade han fått höra från en forskare i Shanghai. Och ”3000 miljarder” från en i USA.

Björn Ekelund – liksom Vladan Jovanovic från Freescale, presenterade sina företags plattformar för Android utanför mobilen. ST-Ericssons kort på en dubbel A9-processor – den egna A9500 – har i nuvarande utgåva inget mobilmodem. Freescales kort använder den egna armapplikationsprocessorfamiljen i.MX.

Vladan Jovanovic kunde också berätta om kunder som använde Android utan användargränssnitt. Det som fällde avgörandet var kvaliteten på Androids teknik för att isolera tillämpningsprogram – appar – från varandra.

På konferensens deltagarlista hittades bland annat företag inom fordon, militär, universitet, tåg, äldrevård, medicin, telekom, automation, hemautomation och leksaker. Det ger en ledtråd om var du kommer att få se Android dyka upp härnäst. Att efterfrågan på Androidkunniga ingenjörer är god vittnade Ulf Jennehag om. Han driver Sveriges första och hittills enda högskoleutbildning i Android, där de första 30 studenterna började för tre veckor sedan.

– Företagen har redan börjat ringa och fråga när studenterna är klara så att de kan anställa dem, berättade han.

Google – företaget bakom Android – lyste dock med sin frånvaro, trots inbjudan från arrangörerna.

Det kan vara lätt att få intrycket att Google är en sorts välgörenhetsorganisation. Allt är gratis – sökmotor, epost, kartor, kalender, officepaket, och så vidare. Operativsystemet Android sysselsätter 250 personer på Google men är också det gratis – ladda hem, kompilera, tjäna pengar!  säger Google.

Blodtryck
Wind Rivers excellenscenter för Android i Stockholm visade sina plattformslösningar för att koppla Android till medicinska system via Bluetooth. Nur Yilmazturk-Andersson, projektchef, tog puls och blodtryck på Robert Niemi från konkurrenten Enea.
Att Google skickade noll personer att bevaka en svensk inbyggnadskonferens kring Android är därför kanske inte så förvånande – inbyggda system shoppar inte.

– Google är glada över uppmärksamheten, men tjänar inga pengar på inbyggda system, konstaterade Robert Niemi, Enea.

Konferensens panel efterlyste trots detta mer deltagande från Google, som också kritiserades för att tänja på reglerna med öppen källkod – som det är meningen att Android ska vara – genom att ge olika företag olika tidig åtkomst till nya versioner av källkoden.

Google fick också beröm. Det är inte bara gratis utan också ett gediget stycke ingenjörskonst, ansåg Björn Ekelund, ST-Ericsson, som också var imponerad över att Google lyckats ta fram det.

– På Google sitter 250 av de smartaste mobilprogrammerna i världen på ett och samma ställe. Det kan jämföras med Nokias operativsystem Symbian som var 3000 man innan utvecklingen började monteras ner.
 
Samtidigt påminde han om att Android gått från ingenting till halva smarttelefonmarknaden på två år.

– Och det kan försvinna lika snabbt.

Här tycks det finnas en motsättning till industrins krav på lång produktlivslängd. Men enligt ABBs Tomas Lagerberg är denna problematik inte ny för Android.

– Vi använder Windows på klienter och servrar. Det är samma sak där. Men det fungerar. Användargränssnitt byts hela tiden ut och moderniseras. Det utesluter inte Android.

– Vilket operativsystem kommer att finnas om 20 år? kontrade Robert Niemi, Enea.

– Skillnaden är att om ett kommersiellt operativsystem försvinner står du kvar utan källkod. Med Android har du i alla fall källkoden kvar, som du kan modifiera.

Konferensen arrangerades av forskningsinstititet Sics i samarbete med Elektroniktidningen, Automation Region och Swedsoft.

Prenumerera på Elektroniktidningens nyhetsbrev eller på vårt magasin.


 
KOMMENTARER
Kommentarer via Disqus

Rainer Raitasuo

Rainer
Raitasuo

+46(0)734-171099 rainer@etn.se
(sälj och marknads­föring)
Per Henricsson

Per
Henricsson
+46(0)734-171303 per@etn.se
(redaktion)

Jan Tångring

Jan
Tångring
+46(0)734-171309 jan@etn.se
(redaktion)