About / Advertise
60 000 anställda i närmare 4000 företag som har en god lönsamhet. Så kan man sammanfatta den svenska elektronikindustrin som kartlagts av managementkonsulten Grufman Reje.
Det har gått sex år sedan Vinnova senast kartlade elektronikbranschen (länk). Den gången var det IMIT, Institute for Management of Innovation and Technology, på Chalmers som gjorde jobbet. Den här gången är det managementkonsulten Grufman Reje i Stockholm som utfört arbetet. Företaget har förutom att kartlägga branschen även tittat på hur den utvecklats de senaste tio åren.I bägge undersökningarna har elektronikbranschen delats in i tre kategorier. Den första kategorin är själva kärnan, det vill säga företag som har elektronik som kärnverksamhet. Chalmers hittade 830 företag medan den nya rapporten innehåller 3852 rena elektronikföretag. Det är tillverkande företag, distributörer och konsulter.
Rapporten är helt ny så Leif Ljungkvist på Acreo, som presenterade rapporten på elektronikmässan i Göteborg förra veckan, vill inte kommentera skillnaderna relativt tidigare rapporten.
Att skillnaden är så stor kan bero på att det är svårt att dra gränsen mellan vad som är ett rent elektronikföretag och vad som är ett företag som baserar sina produkter på elektronik. De så kallade SNI-koderna (Svensk Näringslivsindelning) som brukar användas för den här typen av analyser är ganska ålderdomliga och därför inte särskilt användbara för elektronikbranschen.
Chalmers valde i sin kartläggning att inte inkludera distributörer och forskningsinstitut men tog med telekomjätten Ericsson. I den nya kartläggningen räknas Ericsson inte som ett rent elektronikföretag, ett beslut som både hänger samman med Ericssons förändring det senaste decenniet men som också beror på att företaget annars skulle dominera branschen totalt.
Chalmers kom fram till att elektronikbranschen år 2007 sysselsatte 64 000 personer varav en dryg tredjedel återfanns hos Ericsson. Enligt den nya rapporten omfattar branschen 59 985 personer exklusive Ericsson.
I kategori två, det vill säga företag som har elektronik i produkterna, finns 10 099 företag inklusive Ericsson.
I den tredje kategorin, företag som håller på med processer som kräver elektronik för att kunna levererar sina produkter, finns 14 863 företag. Till den kategorin räknas bland annat pappers- och massaindustrin.
Grufman Reje har använt materialet för att undersöka hur branschen utvecklats från år 2002 till 2012. En intressant slutsats är att branschen vuxit hur man än mäter. Antalet företag har ökat från 2546 till 3852 stycken, deras omsättning har ökat från 106 till 186 miljarder kronor och antalet anställda har ökat från 50 196 till 59 985 personer.
Dessutom är branschen lönsam. Grufman Reje har applicerat sin egenutvecklade metod kallat Simpler på siffrorna och kommit fram till att det skapats ett övervärde på fyra miljarder kronor de senaste tio åren. Det är pengar som blivit över sedan företagen täckt alla kostnader inklusive material, personal, lokaler, lån och aktieutdelningar.
Trots en hygglig övervinst växer branschen inte med mer än 6 till 7 procent per år, en siffra som borde vara högre med tanke på övervinsten.
Kartläggningen ska utgöra en bas för den utredning som den statliga forskningsfinansiären Vinnova initierade i våras och som syftar till att stärka konkurrenskraften i svensk industrin. Vinnova bad industrin att komma in med förslag och elektronikområdet fick sju projekt beviljade vilka så småningom samordnades till ett enda.
Projektet koordineras av Leif Ljungkvist på Acreo som bland annat planerar att göra ett 40 tal djupintervjuer med förtag som är beroende av elektronik för sina produkter och dessutom en webbenkät för att nå ut till ändå fler företag.
