Enligt lagen om medicintekniska produkter (1993:584, 2§) definieras medicinteknik som: ”En produkt som enligt tillverkarens uppgift skall användas, separat eller i kombination med annat, för att hos människor enbart eller i huvudsak påvisa, förebygga, övervaka, behandla eller lindra en sjukdom, påvisa, övervaka, behandla, lindra eller kompensera en skada eller ett funktionshinder, undersöka, ändra eller ersätta anatomin eller en fysio­logisk process, eller kontrollera befruktning.”

Medicinteknik har en lång tradition i Sverige med framgångsrika produkter som pacemakern, dialysutrustningen, hjärtlungmaskinen och strålkniven. Uppfinningarna har gett upphov till världsledande företag som Gambro, Maquet Critical Care (tidigare Elema) och Elekta.

Men majoriteten av bolagen är små, med färre än 20 anställda. Trots det exporterade svenska företag medicinteknikprodukter för lite drygt 19 miljarder kronor år 2012. Det kan jämföras med knappt 12 miljarder kronor år 2000. Importen ligger en miljard lägre på cirka 18 miljarder kronor år 2012.

Alla siffror kommer från Vinnovarapporten ”Global trends with local effects – The Swedish Life Science Industry 1998–2012”. Kan laddas ned här (länk).

Branschorganisationen Nationellt Forum för Medicinteknik har lite högre siffror än Vinnova i rapporten ”MedTech4Health – en forsknings- och innovations­agenda” som släpptes i december i fjol. I rapporten uppskattas branschen omsätta 60 miljarder kronor per år.

– Det är svårt att definiera vad som är medicinteknik, diagnostik eller bioteknik. Särskilt svårt blir det när huvudkontor ligger utomlands. Jag gissar att det är orsaken till att vi fått andra siffror än Vinnova, säger Bertil Guve, som är föreståndare för Centrum för teknik i medicin och hälsa, CTMH, med KTH, Karolinska Institutet och SLL som huvudmän.

En intressant slutsats i Vinnovarapporten är att Sverige exporterar mer medicinteknisk utrustning än som importeras. Överskottet har visserligen varierat under åren men låg år 2012 på en dryg miljard kronor.

De senaste fyra åren har dock exporten legat still. En bidragande orsak är säkert St: Judes beslut år 2011 att lägga ned utveckling och produktion av pacemakers i Sverige liksom att Becton Dickinson avvecklade verksamheten kring katetrar två år tidigare.

– Det finns en del segment som växer, särskilt inom mjukvara, men det överskuggas av de två nedläggningarna, säger Anna Sandström som skrivit Vinnovarapporten.

Hon nämner bland annat journalsystem, beslutsstöd för läkare och system för att visualisera information som tillväxtområden.

– Även om man kan tycka att det går lite trögt, att det inte startas lika många företag som i andra branscher, är överlevnadsgraden bättre, säger Olof Berglund som är affärscoach på inkubatorn Sting i Kista.

– Det beror på att det är rutinerade innovatörer i bolagen, inga ungdomar som hakat på en snabb trend. De som startar medicinteknikbolag har ofta varit anställda i storföretag. De vet hur systemet fungerar, de bygger i den takt de klarar av och gör inga fatala misstag.

Tilläggas kan att de till att börja med ofta driver bolaget vid sidan av sin ordinarie anställning. Därmed är de inte beroende av externa finansiärer under uppstartsfasen.

– Det är först när man nått ett visst stadium av mognad som de vill att investerarna ska kliva på, säger Olof Berglund.

– Ska man vara lite cynisk är det en bättre karriärväg inom vården att gå en managementkurs än att syssla med klinisk forskning. Man behöver ändra på det. Den svenska hemmamarknaden har också ett antal bromsklossar som slår till så snart något klassas som medicinteknik. De regulatoriska kraven på prövningar, evidensstudier och publiceringar skapar behov av samarbeten mellan företag och klinisk, patientnära forskning. Dessa samarbeten är ofta mer prioriterade och effektiva utomlands, säger Bertil Guve.

En annan broms hittar man i delvis underutnyttjade och delvis ineffektiva system för att ta in ny teknik i vården.

– I många andra länder, som Nederländerna, Kanada eller Danmark, är det betydligt enklare att få fram medicinteknik trots att patientsäkerheten för den sakens skull inte är sämre, säger Bertil Guve.

Trots alla hinder finns det ett antal företag som stretar på och som Elektroniktidningen följt under åren. Det gäller bland annat Scint-X som utvecklar en mikromekanisk röntgendetektor som höjer bildkvaliteten och Cath­print som gör billiga katetrar utgående från rullade mönsterkort. Andra spännande företag är Excillum som utvecklat en ny typ av röntgenkälla liksom Prostalund med en skonsam prostatabehandling.

Ytterligare ett tekniktungt medicinteknikföretag är Göteborgsbaserade Medfield som har utvecklat en apparat för att dia­gnostisera stroke med hjälp av mikrovågsteknik.

På mjukvaruområdet hittar man bland annat Raysearch som gör programvara för stråldosberäkning och på nästa uppslag kan du läsa som Cochlear som under närmare 30 år utvecklat benförankrade hörselimplantat och som passerat 400 miljoner kronor i omsättning.

Ett annat är Ortivus som lyfter ut sjukhusets övervakningsresurser och beslutsstöd till ambulansen, med förlängning ända in i hemmen.

Listan kan såklart göras betydligt längre men det finns få företag som vuxit sig stora de senaste decennierna. Ett av få undantag är Radi Medical som köptes av St: Jude år 2008 för två miljarder kronor. Uppsalaföretaget grundades 1988 och har utvecklat en mikromekanisk multisensor som används vid kranskärlsoperationer.

Till kategorin yngre företag som vuxit sig stora får också räknas Linköpingsbaserade Sectra som startade i slutet av 70-talet. De avlyssningssäkra mobilerna har funnits med hela tiden men större delen av omsättningen kommer sedan länge från digital röntgen, bland annat för mammografi. En verksamhet som startade först 1988.
De riktigt stora medicinteknikföretagen har dock ett halvsekel eller mer på nacken. Det gäller till exempel Per-Ingvar Brånemarks studier av hur kroppen reagerar på olika material, en forskning som ledde fram till det så kallade Brånemarksystemet där framförallt titan visat sig fungerar bra ihop med kroppens ben. Den här upptäckten har resulterat i Nobel Biocare som gör tandimplantat och Entific Medical Systems som gör ett hörsel­implantat.

Ett något yngre företag är dialysföretaget Gambro som grundades i Lund 1964. I fjol köptes företaget av amerikanska Baxter för 26,5 miljarder kronor.

Ytterligare ett välkänt medicinteknikföretag är Elekta som tillverkar strålknivar för behandling av hjärntumörer. Företaget startade 1972 och 1997 köptes Philips radioterapidivision en affär som gjorde Elekta till värdens näst största företag inom området.

Även om det startas få företag inom medicinteknikområdet och sjukvården fokuserar hårt på effektiviseringar så verkar innovationsförmågan ändå finnas där. Det bevisas inte minst av att Sverige ligger högt när det gäller beviljade medicinteknikpatent.