JavaScript is currently disabled.Please enable it for a better experience of Jumi.

Säljstopp för nya bensin- och dieselbilar ger stora miljöfördelar när de ersätts av elbilar – det slår forskare på Chalmers och Uppsala universitet fast i en färsk studie. Då har de tagit hänsyn till utsläppen från tillverkning av elbilar och batterier, samt produktion av el till driften. Var batterierna tillverkas spelar dock en stor roll, påpekar forskarna.

En tvingande infasning av elbilar kan få utsläppen från svenska personbilar att närma sig noll till år 2045. Men en sådan reglering behöver i så fall införas snabbt, senast år 2030.

– Resultaten från studien visar att en snabb elektrifiering av den svenska bilparken ger minskade livscykelutsläpp: Från 14 miljoner ton koldioxid år 2020 till mellan 3 och 5 miljoner ton år 2045, konstaterar Johannes Morfeldt, forskare på Chalmers, i ett pressmeddelande, och adderar:

– Var inom spannet som vi hamnar år 2045 beror främst på i vilken utsträckning möjligheterna till utsläppsminskningar i tillverkningsindustrin realiseras.

För att nå hela vägen ser forskarna ett behov av:

  • Förbud mot nyförsäljning av bensin- och dieselbilar senast 2030
  • En reglering av utsläppen i fordons- som batteritillverkningen utifrån ett livscykelperspektiv
  • En ökad inblandningen av biodrivmedel i bensin och diesel fram till 2030.

En avgörande detalj i kalkylen är dock de utsläpp som sker vid tillverkning av batterier. Ur ett globalt perspektiv finns det en risk att ett nationellt beslut för att komma ner till nollutsläpp från personbilar leder till ökade utsläpp i andra delar av världen, så kallat koldioxidläckage, konstaterar forskarna.

– Vår sammanställning visar att de genomsnittliga utsläppen i global batteritillverkning skulle kunna minska med omkring två tredjedelar per kilowattimme batterikapacitet fram till 2045.

Forskarna flaggar för att om utsläppen från batteritillverkningen fortsätter att vara höga får inte ett nationellt beslut lika stor effekt som tänkt. Det betyder att livscykelutsläppen hamnar i det övre spannet – alltså runt 5 miljoner ton koldioxid i stället för runt 3 miljoner ton.

På grund av detta kan det finnas anledning att reglera utsläppen, menar forskarna.

– Inom EU finns till exempel en diskussion om att sätta en gemensam standard för tillverkning av batterier och fordon – på ett liknande sätt som det finns standard som reglerar vad som får släppas ut från avgasröret, säger Johannes Morfeldt i pressmeddelandet.

Studien är genomförd av Johannes Morfeldt och Daniel Johansson vid avdelningen fysisk resursteori på Chalmers, tillsammans med Simon Davidsson Kurland vid institutionen för geovetenskaper på Uppsala universitet, Campus Gotland.

Här kan du nå studien ”Carbon footprint impacts of banning cars with internal combustion engines” som är publicerad i Transportation Research Part D: Transport and Environment och främst finansierad av Mistra Carbon Exit.

MER LÄSNING:
 
SENASTE KOMMENTARER
Kommentarer via Disqus