About / Advertise
LKAB satsar 80 miljoner kronor på universitetsforskning inom hållbar gruvdrift, inklusive projekt inom AI och robotisering.
Forskningsuppdragen omfattar områden som underjordstransporter, energieffektivitet och riskhantering.
Luleå tekniska universitet, Örebro universitet och Mälardalens högskola ska delta och diskussioner förs med fler. Satsningen pågår till 2024.
På Örebro universitet medverkar professor Amy Loutfi och annan kompetens inom AI, robotik och autonoma system i projekt kring säkerhet i robotiserade gruvor och samverkan mellan bemannade och självkörande gruvfordon.
AI och robotik är starka forskningsområden på Örebro universitet som sedan tidigare har samarbeten med gruvfordonstillverkaren Epiroc.
Ett av Öreborprojekten handlar om styrning av blandad trafik i gruvor. Alltså när autonoma fordon ska samsas på samma yta som fordon framförda av människor. Människor och automatiserade fordonsflottor behöver kunna koordinera sina rörelser och aktiviteter.
Luleå tekniska universitet har ett väl inarbetat samarbete med LKAB, och deltar med bland annat Daniel Johansson, professor och tillförordnad ämnesföreträdare i gruv- och berganläggningsteknik.
MDH ska undersöka frågor kring riskhantering och energi- och produktionsoptimering med medverkan av bland annat Erik Dahlquist, professor i energiteknologi.
– Initiativet stöder vår strategi att sätta en ny världsstandard för gruvbrytning, säger Jordi Puig, avdelningschef för gruvteknik, på LKAB.
Elektrifieringen har satt strålkastarljuset på svensk gruvnäring. Tillgången till mineraler står högt på många dagordningar eftersom utvinningen av råämnen som litium, kobolt och grafit behöver öka för att inte bli en flaskhals för batteritillverkningen.
När det gäller svensk batteritillverkning kommer anskaffningen av råmaterial i sig att ge ett signifikant bidrag till batteriernas klimatavtryck.
LKAB siktar för egen del på att vara helt koldioxidfritt senast år 2045.
