JavaScript is currently disabled.Please enable it for a better experience of Jumi.

Elektroniktidningen har stämt av utvecklingen på svenska sensoruppstickaren Terranet. Dagens produktutveckling ska mynna ut i samples och därefter bli skarp produkt om några år.

Om du är ny inför Terranets sensor kan du läsa en faktaruta om den nedan. I korthet är det en sensor för säkerhet snarare än navigering. Den ska kunna ge tio gånger snabbare reaktionstid än lidar- eller kamerabaserade sensorer.

En laser som inte är skadlig för ögonen – det är en av de tekniska detaljerna som återstår att fila på. 

Oj, det låter som en inte helt oviktig detalj. Men det som räknades i de första prototyperna var att snabbt ta fram bevis för att konceptet fungerade. Då är det tillåtet att gena lite i kurvorna.

Audi, Mercedes och Bosch finns bland dem som fått sensorn demonstrerad. Nu vill de veta mer. 

Därför sysselsätter sig Terra­net just nu med att ta fram så kallade samples – mer ­realistis­ka implementeringar. Där test­bilarna inte behöver en pc i bakluckan och demonstrationer kan göras utan skyddsglasögon.

Efter samples ska det till slut vara dags för en industri­designad skarp produkt, i ­samarbete med någon erfaren ­komponentleverantör.

Nihat
Küçük

– Vi kan inte bygga ett sådant system på egen hand. Utan vi kommer att licensera våra konstruktioner och vår mjukvara. Vi hjälper dem inte­grera och de hjälper oss att ta fram något som klarar fordonskrav – temperatur, vibrationer, och så vidare.

Det är Terranets teknikchef Nihat Küçük som går igenom färdplanen med Elektroniktidningen. Han fick jobbet för ett år sedan. Han har bland annat två startups i bagaget och tio år på Daimler, med projekt inom ADAS, navigering och mobilitet. 

–Jag älskar utmaningen i en startup, säger han.

Artikeln är tidigare publicerad i magasinet Elektroniktidningen.
Prenumerera kostnadsfritt!

Våren 2021 intervjuade vi Nihat Küçüks föregångare som teknikchef: uppfinnaren Dirk Smits. 

Han har sedan dess medgrundat Summer Robotics, för att vidareutveckla sin teknik Voxelflow. Den är basen för Terranets teknik. Summer Robotics är nu en nyckelpartner för Terranet för mjukvaruutveckligen.

Som fordonssensor kallas Voxelflow numera för Blinc­vision – för att den reagerar på ett ögonblick.

Terranet har ytterligare järn i elden men Blinc­vision är det projekt som idag anses ha störst kommersiell potential.

Mycket jobb återstår, men Nihat Küçük hoppas att en färdig produkt ska finnas på marknaden inom de närmaste åren.

Det här är exempel på vad Terranet ska uppgradera på prototyperna när de förvandlas till samples:

• Händelsekamerorna behöver högre upplösning. Kommersiella kameror från exempelvis Sony räcker inte till ännu.

• Räckvidden ska upp ytterligare från dagens 20–25 meter.

• PC:n som kör algoritmerna ska bytas mot effektivare ­dedikerad hårdvara, optimerad för uppgiften.

Vad gäller komponenter som sändare, mottagare och beräkningshårdvara lägger Terranet sina ägg i tre korgar: etablerade tillverkare, uppstickare med helt ny teknik och egenutvecklade komponenter.

Partners inom områden som laser, speglar och datorseende är huvudsakligen europeiska företag. 

Det har inte varit svårt att få dem intresserade, enligt Nihat Küçük.

– De tycker tekniken är extremt intressant. Jag kan tänka mig att vi kanske mot slutet av året kan avslöja vilka partners vi valt inom olika domäner.

En av de viktigaste utmaningarna tror sig Terranet huvudsakligen ha klarat av: perceptions­algoritmerna.

Företaget tror på dem trots att de egentligen inte kunnat jobba mot äkta sensordata, eftersom varken slutgiltiga laser- eller kamerakomponenter finns på plats ännu. Istället har Terranet tränat på simulerade data från lidarkartor och körsimulatorer.

– Vi har därmed inte behövt vänta på ett sample. Vi har kunnat använda system som ligger nära vad vi förväntar oss. 

– Men säkert kommer mjukvarustacken att behöva anpassas och kalibreras mot riktiga data.

ETH Zürich har den ledande forskningen inom händelse­kameror och deras vetenskapliga publiceringar har varit en ovärderlig källa. 

– Många av algoritmerna är patentfri forskning.

Då kan även konkurrenter plocka?

– Bra fråga! Men händelsekameror används mer inom konsumentprodukter efter vad vi ser idag, och industriellt. Ingen använder dem för datorseende inom automotive. Vi ser inga konkurrenter där än.

Personalen ska växa. Terranet anställer hård- och mjukvaru­utvecklare och ML-experter. 

Det sistnämnda är en bristvara.

– Där är det svårt att hitta bra folk. Tillväxten har fått bli lite organisk – via folk vi känner.

Nedan: I 70 km/h larmar Blincvision efter 10 cm (gula sträckan) medan traditionell adasteknik behöver 6 meter.

Händelsekameror
är snabbare

Blincvision lyser upp trafiken kring fordonet med laserstrålar och läser av ljuspunkterna med en ny typ av sensor som kallas händelsekamera. 

En händelsekamera ser bara vad som rör sig. Sitt stilla så är du osynlig. Men om nåt rör sig i synfältet börjar fotoceller i bildmatrisen genast lägga ut meddelanden på en databuss om att deras individuella ljusflöden ändrats.

Genom triangulering från två till tre händelsekameror transformeras deras egna skärmkoordinater till 3D-koordinater och en tidsstämpel, som därefter analyseras i artificiella neuronnät. Rullande bollar och springande barn skapar olika koordinatsekvenser. Näten levererar en klassificering med graderad säkerhet.

Bromssystem och styrsystem kan nu börja höja beredskapen. Samtidigt kan koordinaterna skickas till kamera eller lidar för att de ska kunna ta sig en närmare titt på området. 

Till slut fattar självkörnings­datorn ett beslut: svänga, bromsa eller köra vidare.

Så kan en systemlösning med Blincvision se ut i grova drag. Den är aldrig ensam sensor och den fattar inga beslut. Den är så att säga bara skeppets utkik som upptäcker piratflaggan i horisonten och larmar besättningen.

En bil som kör i 50 km/h hinner rulla kanske fem, sex centimeter innan Blincvision slår larm om en oväntad händelse i synfältet. Andra sensorsystem behöver en 10–15 gånger längre stråcka. 

Säkerhet i stadstrafik är fokus för Terranet. Lidartillverkare har 200 meter som räckviddskrav för att klara motorväg i mötande trafik. Men i 50 km/h händer inget på det avståndet som det är meningsfullt att ta säkerhetshänsyn till. Så 35 meter räcker.

Är du mer intresserad av tekniken kan du läsa Elektroniktidningens artikel från 2021 om händelsekameror på etn.se/68248 och en intervju med uppfinnaren Dirk Smits om hans Voxelflow på etn.se/67980

 

MER LÄSNING:
 
SENASTE KOMMENTARER
Kommentarer via Disqus