Blyfria lödningar stort på Productronica

Teknik för blyfria lödningar var ett dominerande tema på årets Productronicamässa.

Mängder av företag visade upp produktionshjälpmedel och höll föreläsningar kring blyfri elektronik, och tekniken har börjat användas. En hel del problem återstår dock att lösa.

Drivkraften bakom blyfria lödningar har förändrats. Det är inte längre myndigheternas miljökrav som i första hand styr företagens agerande. I stället är det krav från konsumenter och konkurrens som driver fram blyfria produkter.

- Trycket kommer från Japan. Över hälften av alla blyfria projekt äger rum i Asien, och det är japanska konsumenters krav som ligger bakom, säger Ronald Lasky på amerikanska Cookson Electronics.

- Redan nästa år lanserar japanska företag "gröna" mobiltelefoner, tillverkade helt utan bly, hävdar han.

Detta känner man uppenbarligen till på Nokia och Ericsson. Nokia uppges redan idag producera blyfria mobiltelefoner i liten skala, dock utan att använda blyfriheten som försäljningsargument utan enbart för att trimma in processerna. Och enligt vad Elektroniktidningen erfar finns planer på blyfritt även på Ericssons mobiltelefonfabrik i Kumla.

De stora kontraktstillverkarna hänger också på.

- Vi gör en blyfri produkt i 150 000 exemplar i år, i vår fabrik i Kina.

Jag tror att många av våra fabriker kommer att klara blyfri produktion nästa år, säger Nick Brathwaite, ansvarig för avancerad teknik på Flextronics.

Teknik för blyfri produktion finns framme, även om den är långt från färdigutvecklad. Det kunde man tydligt konstatera på årets Productronicamässa, där en av de tolv stora hallarna nästan helt ägnades åt detta tema.

Mindre processfönster

Produktionen blir dock avsevärt mycket knepigare, eftersom de blyfria lodalternativ som står till buds har smältpunkter mellan 200 och 220° C, att jämföras med vanligt tenn-blylod som smälter vid 193° C. Dagens komponenter klarar 230° C i lödugnen. Detta gör att lödprocessen kräver betydligt bättre styrning och att utfallet riskerar försämras.

Industrin är också långt ifrån enig om vilket alternativ till tenn-bly som är bäst. Här bedrivs mycket forskning, bland annat i Sverige där franska Promosol samlat IVF, Ericsson, Volvo och Alfa-Laval för att undersöka hur alternativen tenn-silver, tenn-silver-vismut och tenn-silver-koppar svarar upp mot kraven hos verklig elektroniktillverkning.

Priset är dock inget större problem, inte heller hållfastheten. De blyfria alternativen kostar inte så mycket mer, och kan faktiskt ge starkare lödfogar än tenn-bly.

Övergången kommer dock att ta tid, inte minst för småföretag. EU har föreslagit att bly ska förbjudas i elektronik från år 2004, något som Promosols chef Patrice Rollet tycker är fullständigt vansinnigt.

- Småföretagen har inte en chans att hinna ställa om sig till dess. Tidigast år 2010 är det realistiskt att förbjuda bly, säger han.

Sedan kan man alltid ifrågasätta hur viktigt det är med blyfritt. Elektronikproduktion står bara för två procent av världens blyförbrukning, och utgör inget miljöproblem förrän produkterna skrotas.

- På kortare sikt än tio år är återvinning en betydligt större fråga än blyfria lod, säger Rollet.

Det faktum att blyet försvunnit ur andra produkter, som färger och bensin, har gjort att den genomsnittliga blyhalten i blodet redan minskats till nivåer kring en tiondel av var de låg för 20 år sedan. Många menar också att införandet av vismut och koppar riskerar att göra än större skada.

Adam Edström