JavaScript is currently disabled.Please enable it for a better experience of Jumi. Helhetsupplevelsen allt viktigare för Volvo

I höstas utnämnde biltillverkaren Volvo sin första UX-chef. Det betyder inte att företaget inte månat om användarupplevelsen tidigare utan handlar mer om att den blir allt viktigare och därför behöver en egen organisation.

För att ta reda på vad Volvo menar med UX, User Experience, och hur det påverkar designen av bilarna, gjorde vi en intervju via epost med Jorge Furuya, Head of Car UX på Volvo Cars.
 
Hur definierar ni UX?
Användarupplevelsen – eller kort och gott UX – handlar om att förstå människors beteende liksom psykiska och fysiska behov, deras kontext och hur det påverkar designen av en produkt eller tjänst. UX är inte begränsat till skärmarna eller till digital teknik utan har utvecklats till en kombination av många discipliner som blivit möjliga på grund av datorrevolutionen.

Handlar det om förarens upplevelse eller designar ni för passagerarna och barnen i baksätet också?

Jorge Furuya

Det är mycket mer än så. Vi designar för hela kundresan: från det ögonblick en person blir intresserad att lära sig mer om våra bilar på nätet tills de bestämmer sig och konfigurerar sin bil, till den säkra upplevelsen av alla funktioner i bilen. En bils kontext är intressant och utmanande, vi vill såklart ge den bästa upplevelsen för alla som är i och runt bilen men det viktigaste för oss kommer alltid att vara säkerheten. Oberoende av vem som åker i bilen behöver vi alltid tänka på vilken potentiell störning som de olika reglagen och ytorna i bilen kan utgöra för föraren när de aktiveras av någon annan i bilen.

Är det bara när bilen körs?
UX handlar om mycket mer. Vi designar inte bara för människorna i bilen utan också för dem som är utanför. Varje gång du närmar dig din bil och låser upp den kommer det en sekvens med ljud och ljus som bekräftar att fordonet upptäckt dig och konfirmerat din keyfob (nyckelbricka) och låst upp sig. Väl inne i bilen är allt från de fysiska inställningarna och positionerna för reglage (spakar, knappar, rattar, mm) till utformningen av förarastöd saker som UX-teamet arbetar med.

Ingår röststyrning, gester och andra sätt att styra systemen i UX?
Absolut, vi pratar om multimodalitet och vi utvärderar kontinuerligt hur mycket vi kan pusha dessa tekniker på ett säkert och tillfredställande sätt. Röst och NLU (Natural Language Understanding) utvecklas fort och vi upptäcker sätt att göra dem mer användbara för våra kunder. Generellt sett är vårt mål att göra tekniken mer mäsnklig. Det vi menar med det är att när vi inför ny teknik i bilarna vill vi vara säkra på att det gör människans liv enklare och säkrare istället för att skapa fler distraktioner och mer förvirring.

Återkoppling med ljud, ljus och vibrationer, hur ser ni på det?
För oss är värdet i återkopplingen relaterad till åtgärden eller situationen som fordonet försöker kommunicera. Vi har utvecklat ett antal designpriciper. Den första är ”Designa för en säker visning av information” vilket innebär att vi framförallt vill att det ska vara möjligt för användarna att fokusera på vägen och omgivningen, allt annat är sekundärt under körning. För att stödja det anser vi att återkopplingen i första han är taktil (man rör utan att titta) eller visuell, diskret och nära synfältet är de mest effektiva.

Vad har UX-gruppens arbete gett för avtryck i bilarna?
De mest lyckade UX-designerna brukar vara de som inte syns, som ingår i produkten som en naturlig del och utgör en del av den. Jag nämner det här för att en av de mest lyckade förändringarna vi i UX-gruppen fått igenom är upplevelsen av det som kallas Köra-med-en-pedal i våra elektriska modeller. Du tänker nog inte på det som en UX-upplevelse men det är ett sätt att styra och få återkoppling från fordonet när det körs som blivit så intuitiv att människor tycker det är kul att köra på det sättet.

Hur vet man vad som fungerar bra, går det att mäta?
På Volvo Cars använder vi oss av en användarcentrerad design. Det innebär att kriterierna vi använder för att definiera vad som är bra sätter kunder i centrum. Under design - och utvecklingsprocessen använder vi en stor och diversifierad verktygsuppsättning för att försäkra oss om att vi besvarar rätt frågor. Jag anser att system som är komplicerade och inte intuitiva tenderar att vara resultatet av att någon inte till fullo förstått användarbehoven och kontexten. För att undvika det identifierar vi i början av varje projekt de användarbehov vi försöker lösa och separerar dem från de tekniska möjliggörarna för att verkligen förstå vad behoven är och lägger tid på att sätta os in i användarnas liv.

Ni finns på många marknader, är användarupplevelsen likadan överallt eller gör ni lokala anpassningar?
Jag skulle vilja säga att det är en kombination. Medan de grundläggande delarna tenderar att vara globalt accepterade finns det stora kundgrupper på specifika marknader som har sina preferenser och vårt jobb är att ha koll på dessa skillnader.

Ni använder fordonsversionen av Android, på vilket sätt har ni anpassat det för att en Volvo ska skilja från andra bilmärken?
Android är som en tapet. När ryktena började gå om Android Auto var det många som trodde att Google bara skulle ta sitt gränssnitt från mobilerna och surfplattorna och flytta över det till bilens skärmar men det blev helt annorlunda. Android tillhandahåller ett ramverk för att bygga och anpassa unika användarupplevelser av infotainmentsystemet samtidigt som det enkelt ansluter till användarens innehåll och tjänster – vi kallar detta kontinuitet.

Det är här som Android briljerar genom att tillhandahålla ramverket som gör det möjligt för människor att ta med sig musik, sina kontakter och sina profiler in i bilen. När det kommer till Utseende-och-känsla, hur det grafiska gränssnittet upplevs och styrningen via det, är Google en fantastisk partner. Deras ramverk ger oss en hög grad av frihet att anpassa och personifiera vår UX.

Med tiden kommer teknikstackarna i fordonsvärlden att stabiliseras och skillnaderna kommer att avspeglas i hur de olika tillverkarna skapar en säker och trevlig upplevelse. För vissa företag kommer det att innebära en massa 3D och animeringar men för oss är möjligheten att differentiera grundat på vårt arv inom säkerhet. Vårt mål är att designa ett system som är lätt att förstå utan manualer, ett system där människor inte går vilse och ett system som inte distraherar och stressar föraren.

I april började ni uppdatera mjukvaran via mobilnäten, vad kommer det att användas till?
Det stämmer, vi har nyligen lanserat möjligheten att skicka ut uppdateringar via luften till alla våra nya modeller. Det är spännande eftersom det gör det möjligt för oss att förbättra bilarnas prestanda och addera funktionalitet under produktens livscykel utan att vi behöver be kunderna köra till sina lokala verkstäder för att göra mjukvaruuppdateringar. Du kan betrakta det som en sorts nedladdning på samma sätt som din smartmobil får uppdateringar via nätet. En del är mindre och fokuserar på små detaljer medan andra uppdateringar kan ta betydligt längre tid och addera ny funktionalitet för att exempelvis uppdatera utseendet på infotainmentsystemet.

Tar ni betalt för uppdateringarna?
Uppdateringarna via luften kostar inget för närvarande. De är ett sätt för oss att fortsätta förbättra upplevelsen och göra den säkrare och mer personifierad.
 
Hur går det till rent praktiskt?

Artikeln är tidigare publicerad i magasinet Elektroniktidningen.
Prenumerera kostnadsfritt!

Det finns olika typer av mjukvaruuppdateringar men användaren informeras alltid och ombeds att godkänna dem. Beroende på hur stor uppdateringen är och hur uppkopplingen ser ut kan det ta kortare eller längre tid att ladda ner den men planen är att göra det när fordonet inte används, exempelvis hemma på natten när det laddar.

Prenumerera på Elektroniktidningens nyhetsbrev eller på vårt magasin.


MER LÄSNING:
 
KOMMENTARER
Kommentarer via Disqus

Rainer Raitasuo

Rainer
Raitasuo

+46(0)734-171099 rainer@etn.se
(sälj och marknads­föring)
Per Henricsson

Per
Henricsson
+46(0)734-171303 per@etn.se
(redaktion)

Jan Tångring

Jan
Tångring
+46(0)734-171309 jan@etn.se
(redaktion)