JavaScript is currently disabled.Please enable it for a better experience of Jumi.

Den svenska uppstickaren Radtonics vill nu utmana Ericsson, Nokia och andra telekomleverantörer med 5G-nät baserade på Linux Magma Open Source. Företaget grundades i början av 2021 av tre tidigare Ericssonanställda.

Ett core-nät byggt på öppen källkod

Radtonics har valt ett core-nät från Linux Foundation kallat Magma för en del av sin lösning. Det betyder att Radtonics förlitar sig på open source för en viktig del av sitt 5G-nät.

– Radtonics investerar i funktioner för drift av 5G-nätet (OSS - Operation Support System). Företag som köper ett privat 5G-nät behöver något som är superenkelt att använda. Vi utvecklar funktioner som gör det enkelt för slutanvändarna, säger företagets vd Patric Lind.

Hans bedömning är att Magma kommer att bli en vinnare på världsmarknaden. Tusentals olika aktörer utvecklar programvara för Magma-plattformen.

I februari 2021 överlät Facebook förvaltningen av Magma-plattformen till Linux Foundation. Facebook hade dessförinnan investerat stora resurser i Magma men kommer också att forsätta göra det. Magma innehåller en förenklad packet core baserat på den globala 5G-standard utvecklad av 3GPP.

Magma ska styras baserat på ett neutralt ramverk, skriver Linux Foundation.

Efter det att Linux Foundation tagit över Magma var Radtonics beredda att satsa på Magma, anger Patric Lind.

Runt om i världen finns nu ett antal uppstickare som tar upp kampen med de traditionella telekomsystemleverantörerna med hjälp av Magma, ett core-nät för 5G baserat på open source och förvaltat av Linuxstiftelsen. Radtonics är ett av dessa. Företaget koncentrerar sig på ett antal delmarknader där de ser möjligheter att konkurrera med de etablerade aktörerna.
– Vi ska bli ett bolag med omsättning på många miljarder kronor, säger Patric Lind.

Han är vd och har grundat bolaget tillsammans med Amaro Oliveira och Peter Leijon.

Det kommer att ta ett antal år innan Radtonics nått dit så företaget kommer att behöva ägartillskott och andra resurser.

Samtidigt satsar tunga aktörer som Amazon, Google och Microsoft även de på privata nät. Vidare finns ett antal mindre aktörer som ser möjligheter att vinna med nät baserade på Linux Magma Open Source.

När kan vi se vilka nya systemleverantörer som verkligen lyckas på marknaden, är vi där 2025?

Patric Lind är försiktig och vill inte ange när vi borde se vilka nya aktörer som vinner. Han menar att det finns ett antal delmarknader där Radtonics kan konkurrera med Ericsson, Nokia och deras kunder, de stora nätoperatörerna.


Det handlar om:

  • Privata 5G-nät för små och medelstora företag som ska klara realtidskommunikation för till exempel styrning av produktionsprocesser. Skräddarsydda tjänster för verkstadsföretag och gruvor är under utveckling.
  • Regionala 5G-baserade publika mobilnät som klarar både bredband och telefonitjänster. Dessa nät utvecklas för regionala mobiloperatörer i Brasilien. En viktig kundgrupp är jordbrukssektorn.
  • 5G-nät avsedda för fast bredbandsanslutning, FWA (Fixed Wired Access), utvecklas för operatörer i Brasilien och Afrika.

Patric Lind betonar vidare att en viktig del i företagets kommersiella strategi är partnerskap med andra företag där de tillsamman kan leverera en samlad lösning till slutkunden. Molntjänstleverantörerna Cleura och Virtu IoT (tjänster inom Internet of Things) är två sådana svenska partners.

Radtonics och Cleura ska tillsammans sälja privata 5G-nät och molntjänster till små och medelstora företag i Europa. Radtonics anger att denna marknad beräknas vara värd 10 miljarder dollar år 2025.

Genom att integrera molntjänster med privata 5G-nät får företagen möjlighet att digitalisera sin verksamhet fullt ut. Det är en drivkraft för att införa den nya tekniken.

Radtonics nätprodukt för privata 5G-nät och Edge computing gör det möjligt att klara mycket låg fördröjning (så kallad URLLC) och maskin-till-maskin-kommunikation (mMTC).

När ett sådant privat nät kombineras med molntjänster ger det möjlighet till styrning och övervakning på distans.

Kunderna kan även i stor skala införa sensorer där det privata 5G-nätet hanterar kommunikationen mellan dessa och molntjänsten. Därmed kan traditionella industrier, jordbruk, hamnar och gruvor samla in och bearbeta sina data.

– Tillsammans kan Radtonics och Cleura möjliggöra säker övergång till digital miljö för enskilda företag, säger Patric Lind.

Johan Christenson på Cleura (uttalas klura) anger att ett antal nätverkstjänster nu är under utveckling. Initialt handlar det om företag med specifika behov, till exempel inom gruvindustrin. Inom verkstadsindustrin finns ett intresse av bättre kvalitet i näten för styrning av till exempel olika maskiner.

Lösning som Cleura nu utvecklar för att styra maskiner i verkstadsindustrin.

– Min bedömning är att vi kan erbjuda fungerande nättjänster till slutkunder under 2022, säger Johan Christenson.

Företaget har höga ambitioner.

– Cleura har som mål att bli europeiskt alternativ till Amazon. Vi vill leverera våra tjänster till företagssektorn i hela Europa. 95 procent av vår försäljning går till Norden idag, säger Christenson.

Han påpekar att verkstadsindustrin i EU-länderna i stor utsträckning hittills valt de amerikanska molntjänstleverantörerna.

– Min uppfattning är att det tar två-tre år innan huvuddelen av marknaden har delats mellan de konkurrerande leverantörerna, säger Christenson.

Miguel Blockstrand är chef för Virtu IoT som har en plattform för IoT-tjänster. De erbjuder sin tjänsteplattform samt konsulttjänster för att ge kunder skräddarsydda IoT-tjänster. Företaget startades 2019 och har idag en stor kund i Australien, elbolaget Energy Queensland, med cirka 600 000 elmätare.

– 100 procent av vår omsättning idag gäller Australien och nu har vi börjat titta på andra möjliga marknader, som Sydafrika och Brasilien, säger Miguel Blockstrand som tidigare jobbade på Ericsson med IoT.

Artikeln är tidigare publicerad i magasinet Elektroniktidningen.
Prenumerera kostnadsfritt!

Verksamheten växer snabbt. För 2022 beräknas den bli 15 miljoner kronor och företagets mål är att nå 50 miljoner kronor i omsättning 2025, anger Blockstrand som också är delägare i företaget.

I partnerskapet mellan Radtonics, Virtu IoT och Cleura har alla kundrelationer och alla kan ta initiativ till nya affärer.

FOTO i ingressen: Boliden/Stefan Berg

 

Frekvenser för privata nät

Frekvensmyndigheterna delar nu ut radiofrekvenser för privata mobilnät. Det betyder att företag, organisationer och andra aktörer fått rätt att driva privata mobilnät som täcker ett lokalt område.

I den globala 5G-standarden ingår även en standard för lokala privata 5G-nät. Detta leder till att regleringsmyndigheterna runt om i världen beslutar att tilldela frekvenser för sådana privata nät. I 5G-standarden anges även hur trafiken mellan privata och publika 5G-nät ska hanteras.

I november 2021 öppnade Sverige dörren för privata mobilnät. Här kan ett företag söka tillstånd för ett lokalt nät exempelvis baserat på en fastighetsbeteckning. Tillstånd för 3,7 GHz avser nät med täckning både inomhus och utomhus. Tillstånd för 26 GHz avser bara inomhusanvändning.

Frekvenstilldelningen för de publika 5G-näten är harmoniserad i olika delar av världen vilket innebär att nätutrustning och mobiltelefoner för 5G-näten kan massproduceras och säljas till låga priser. För de privata lokala näten finns inte samma harmonisering av tillståndsgivningen vilket borde leda till att det tar längre tid innan de privata näten får bred spridning.

En annan faktor är att det är dyrt att bygga täckning med mobilnät i 3,7 GHz-bandet räknat per kvadratmeter. Det betyder att ett industriföretag kan motivera att bygga ett privat nät som täcker ett industriområde.

Men för ett elbolag blir det för dyrt att bygga ett privatnät i 3,7 GHz-bandet som täcker ett stort geografiskt område. Om elbolag ska kunna bygga ut privatnät behöver de därför frekvenser i lägre frekvensband eftersom kostnaden då sjunker dramatiskt för nätutbyggnaden.

Det återstår därför att se om frekvensmyndigheterna i framtiden delar ut tillstånd för privatnät i lägre frekvensband.

MER LÄSNING:
 
SENASTE KOMMENTARER
Kommentarer via Disqus