Grundidén för navigatorn är IR-ljus. Men här finns även en lidarsensor.

Om du ska tanka en ­satellit i omlopp – eller städa bort rymdskrot – vill du ha en farkost som de sista kilo­metrarna kan navigera med hjälp av en IR-sensor.

Kontrasterna är extrema mellan ljus och mörker där uppe vilket vanliga kameror har svårt att hantera. IR är det perfekta spektrumet för att se det du behöver se.

Dockning och tankning, underhåll eller uppgraderingar av satelliter är exempel på framtida tillämpningar för Vimoteks närnavigatorer.

De kan även användas på månen och andra himlakroppar, av fordon, robotar eller maskiner, inklusive för själva landningen. Gruvdrift kan bli en framtidsteknik.

Artikeln är tidigare publicerad i magasinet Elektroniktidningen. Prenumerera kostnadsfritt!

Vimotek – en sammandragning av ”vision and motion technology” – bildades i februari i fjol. Anatoliy Valentirov är vd och teknikchef. I det lilla teamet hittar du även en optoingenjör, en fysiker och en mekanikingen­jör.

Forskare på Luleå tekniska universitet hjälper till med robo­tik och med AI-algoritmer för datorseende.

Fysiksimuleringsföretaget Algoryx – som tipsade Elektro­niktidningen om Vimotek – utvecklar en simulering av ett rendezvous i omloppsbana som Vimotek kan trimma sina algoritmer mot.

Utvecklingen sker på Arctic Business i Luleå med stöd av Esabic Sweden – en affärsinkubator på europeiska rymdstyrelsen Esa. Finansiering och stöd kommer även från Rymdstyrelsen, Almi och Vinnova. Diskussioner med fler investerare pågår.

Vad är planen?

Anatoliy Valentirov

– Serietillverkade produkter. I ganska låga volymer jämfört med exempelvis fordonsindustrin. Kanske några hundratal enheter, kanske bara ett tiotal på ett år – men det räknas som volymproduktion i den här branschen, säger Anatoliy Valentirov.

Hur kom du in på det här?

– Rymden är en industri som växer fram nu. Det har blivit mycket väsen kring den, och för ett par, tre år sedan började jag fundera över vilka möjligheter som fanns.

Anatoliy Valentirov har 20 års erfarenhet av elektronikutveckling.

Det sker en explosiv tillväxt på rymdmarknaden just nu. Under de senaste två åren har det skickats upp fler satelliter än under de 65 åren innan.

Anatoliy Valentirov har 20 års erfarenhet. Han drev ett elektronikföretag i Bulgarien med sin fru. Bland produkterna fanns digitala IR-sikten, med volymer på några hundratal – kanske drygt tusen som mest.

– Vi insåg att tekniken var tillämpbar på rymdtillämpningar och att det skulle kunna uppstå en hög efterfrågan när marknaden utvecklades. Så vi bestämde oss för att satsa, och grundade Vimotek i början av 2022.

Sverige är en bra plats att starta rymdverksamhet på. Men det var inte bara därför familjen bestämde sig för att flytta hit.

– Kanske är ett av de goda skälen människor. Vi gillar sättet att tänka i Sverige, sättet att lösa problem, öppna och ärliga relationer. Vi gillar också naturen och livsstilen här.

IR-sensorn arbetar i det långvågiga bandet 8 till 12 mikrometer (LWIR) där fysiska objekt naturligt strålar ut termisk energi. Objekten syns även när solen inte värmer upp dem. Samtidigt kontrasterar de mot den kalla rymden i bakgrunden.

– Det går visserligen även att använda digitala ljuskameror för datorseende i rymden, men dynamiken är hög. Mycket är mycket mörkt och mycket är mycket ljust. En normal sensor kan inte avbilda allt – den förlorar för mycket information eftersom kontrasten är så hög mellan ljus och mörker.

– Du klarar inte att avbilda robust på ett kontrollerat sätt. Du kan bli bländad och förlora kontrollen.

Vimotek har även i sin portfölj sensorer i synligt ljus (VIS, 380–750 nm) och nära infrarött (NIR, 700–1 400 nm).

Annan teknik de tar till är lösningar för sensorfusion, egen rörelsestyrning och tröghetssensorer. Vimotek har erfarenhet av robust hårdvara, och edge-beräkningslösningar, inklusive AI. Och erfarenhet av att implementera kompletta system.

Tekniken arbetas nu samman till produkter för sensorbaserad närnavigering – navigering på distanser upp till fem kilometer, särskilt den sista halvkilometern.

Utöver IR-sensorn ska navi­gatorn använda en egen halv­ledar­baserad lidar som Vimotek utvecklar med stöd av Rymdstyrelsen.

En lidar skapar en 3D-bild med hjälp av avståndsmätningar.

– Lidarn är ett komplement. Den ger djup vilket är mycket viktigt för robust och exakt uppfattning av miljön.

Vimotek utvecklar strålningshärdig hård- och mjukvara. Kunden ska kunna ladda upp egna AI-appar – som körs på en Risc V-processor i en FPGA med block för AI-beräkningar, bildbehandling och kommunikation.

Kommunikationssatelliter behöver ingen närnavigering – de snurrar i sina banor och gör sitt jobb där. Men idéer håller på att realiseras om att exempelvis serva satelliter i omlopp eller landsätta rovers och olika maskiner för att extrahera resurser från månytan.

Andra startups utvecklar tjänster inom de här områdena och kommer att behöva bra närnavigering av olika slag. Här finns en marknad för Vimotek.

– Marknaden finns inte idag, men den kommer om några år.

Hur mycket utveckling har ni kvar?

– Vi befinner oss någonstans mitt emellan koncept och färdig produkt.

Vimotek har kontakt med potentiella kunder. Tre projekt hänger i luften. Exakt med vem och vad projekten handlar om vill Anatoliy Valentirov inte säga innan det finns kontrakt på ­papper – vilket det kanske gör om några månader.

Men de ligger inom de om­råden som räknats upp ovan för satellittillämpningar.

När gör ni ert rymddop?

– En slutprodukt ska kunna flyga i rymden i slutet av nästa år.