About / Advertise
Hur gick det med de webbläsarbaserade operativsystemen för mobiler? Och hur gick det med smarttelefonerna som världens fattiga skulle ha råd med? Svaret på båda frågorna tycks vara KaiOS, som på ett år seglat upp från ingenting till Indiens näst största mobiloperativsystem.
Jo, KaiOS är större än Apple IOS i Indien. Android har en marknadsandel på 70 procent, KaiOS på 17 procent och IOS på nio procent.
KaiOS är en vidareutveckling av Firefox OS som Firefox själv släppte sin sista version av våren 2015. Den öppna källkoden plockades upp av amerikanska KaiOS Technologies, som anpassade den till enkla telefoner utan pekskärm, med lite minne och svag processor.
Firefox OS och nu KaiOS är webbläsarbaserade vilket betyder att apparna körs i webbläsaren. Det betyder att de är implementerade i webbprotokoll som HTTP och standarden HTML och dess programspråk Ecmascript.
På 2010-talet pågick flera projekt med webbläsarbaserade mobiloperativsystem. Andra namn vid sidan av Firefox OS var WebOS, Tizen och Chrome OS, som alla finns kvar, men huvudsakligen styrts om till andra nischer, även om Samsung då och då presenterar Tizentelefoner.
Ingen av dem har idag en chans i mobiler mot KaiOS.
De indiska KaiOS-telefonerna är enkla, men ändå fullfjädrade webbmedborgare på grund av sin bas i HTML, även om de rapporteras vara sega på sajter där Javascript är mycket aktivt, eller sajter som kräver mycket minne.
Här finns å andra sidan en aktuell trend, i till exempel Googles initiativ AMP, att webbplatser styr över till att använda mobilvänligare gränssnitt. Om trenden håller i sig kommer mängden svårsurfade webbplatser att minska för KaiOS.
Antalet användare av enklare mobiler – feature phones – har sjunkit under många år i Indien. De var i det närmaste en rest från historen, med urgamla modeller som Nokia N70 bland de stora namnen. I fjol var årsmodeller från 2011 de vanligaste feature-telefonerna i webbtrafiken.
Men nu får alltså kategorin feature phones en kraftig renässans. Om man ens kan kalla dem för bara ”feature phones”. En annan stämpel har dykt upp, ”smart feature phones”.
KaiOS inkarnerades i sin första mobil i fjol och exploderade direkt i Indien. Orsaken var billiga paketerbjudanden från indiska mobiltillverkaren Lyf, och dess ägare operatören Jio. Det billigaste mobilabonnemanget kostar en knapp femma i månaden. Jo du läser rätt. En halv dollar.
Att de verkligen konkurrerar med riktiga smarttelefoner syns tydligt i statistiken: 5,25 procent av webbtrafiken från mobiltelefoner i Indien kom vid senaste mätningen från användare av KaiOS-mobilen Lyf Jio F90M. Fyra av telefonerna på tio i topp-trafiklistan är KaiOS-mobiler, alla från Lyf.
Sett till tillverkare har Samsung totalt 26 procent av trafiken. Lyf är tvåa på 18 procent, gruppen ”övriga” har 17 procent, Xiaomi har 10 procent och Apple har 9.
Här ska man även väga in att KaiOS Technologies aktivt försöker minimera datatrafiken på sin plattform, bland annat för att kunna erbjuda billiga abonnemang i samarbete med operatörer.
Google investerade i somras 22 miljoner dollar i KaiOS Technologies för att få in en fot.
Företaget har också sett till att dess annonsfinansierade app Youtube fungerar på KaiOS, liksom Maps och röstasssistenten Google Assistant – notera den stora mikrofonknappen på Jio Phone i bilden ovan. Att kunna tala med telefonen är extra smidigt när den saknar pekskärm.
Den allra första KaiOS-telefonen var en flipptelefon från Alcatel som släpptes andra kvartalet i fjol i Nordamerika. Men den första KaiOS-telefon du lade ögonen på var förmodilgen den gula banantelefonen HMD Nokia 8110 4G.
Svenska mobiltillverkaren Doro – som gör telefoner med stora trycknappar för äldre – släppte i februari sin första KaiOS-telefon. Det som Doro lyfter fram är att detta ger tillgång till KaiOS appbutik Kai Store.
I Kai Store hittar du bland annat Facebook och Twitter i form av webbappar. Alla appar i butiken är granskade för sin resursanvändning i form av datatrafik, processorkraft och minne.
KaiOS Technologies hoppas härnäst att kunna göra genombrott i Afrika där det finns 834 miljoner ouppkopplade människor, och 300 miljoner användare av dumma mobiler.
