Det finns inte mindre än 52 stycken delprojekt under Linuxstiftelsen, men bara ett av dem är ett riktigt operativsystem vid sidan av Linux, och det är Zephyr.

Det är ett minimalistiskt operativsystem avsett för styrkretsar i allmänhet och IoT i synnerhet. Zephyr är till för alla de små IoT-noder på några fåtal kilobyte upp till någon megabyte där Linux är för klumpigt. Spannet går ungefär från en smart etikett till en smart klocka.

När Linuxutvecklarna – motvilligt – tvingas erkänna att Linux är för klumpigt för en tillämpning, kan de nu gå till Zephyr.  

Det finns många minimala öppna operativsystem. Huvudsyftet med att ge ett av dem Linuxstiftelsens välsignelse, är helt enkelt att samla utvecklingskrafterna. Projektets medlemmar har avundsjukt sneglat på det community som finns kring Linux, och hoppas på samma uppslutning kring Zephyr.

Det används redan i bland annat wearables, smarta glasögon, klockor, smart belysning och uppkopplade hushållsvaror. 

Backar du tillbaka i tiden till de operativsystem Zephyr härstammar från, hittar du ännu fler exempel. Cv:t imponerar. Det har använts i satelliter, inom telekom, för bildbehandling och radar. Det användes i Philae – den första rymdfarkost som mjuklandat på en komet. Militära uppdrag har det också haft.

Det var amerikanska inbyggnadskonsulten Windriver som hittade merparten av dessa tillämpningar. Det var Intel eller i praktiken dess dåvarande dotterbolag Windriver som föreslog sitt eget Zephyr för Linuxstiftelsen.

Intel beskriver sin investering i Zephyr som strategisk. Företaget såg att det inte fanns något minimalt RTOS som öppenkodsvärlden entydigt samlades kring, och tog chansen att gräva i sina egna lådor efter något som skulle kunna passa.

Att det var just Intel som tog initiativet satte omedelbart ett litet frågetecken efter projektet. Företaget dominerar inom server och pc med sin x86-arkitektur. Men inom styrkretsar har det en minimal närvaro. Där dominerar arkitekturen Arm, närmare bestämt en cpu-familj kallad Cortex M.  

Intel har försökt att bryta sig in men det har inte gått bra. Så sent som i somras gjorde företaget uppmärksammade reträtter från sina inbyggnadsplattformar Curie, Quark, Joule, Edison, Galileo och Arduino 101.

Om Intel skulle släppa styrkretsområdet helt och hållet skulle Zephyr tappa en viktig drivande medlem. Det är å andra sidan inget avhopp på gång just nu – företaget annonserar efter Zephyringenjörer. Intel har tvärtom antytt för Elektroniktidningen att företaget har någonting nytt på gång inom området.

Zephyrprojektet fungerar som ett sätt för Intel att få in foten i dörren till den delen av IoT-världen som implementeras i styrkretsar. Och det behöver inte vara ett problem. Intels närvaro är inte på någon annans bekostnad eftersom merparten av koden som produceras kommer alla arkitekturer tillgodo.

Dessutom har även Arm en stark närvaro i Zephyr. Redan från start fick Intel inte bara med sig Linaro – organisationen för inbyggda system på Arm – som grundande medlem, utan även Armkretstillverkarna NXP och Nordic Semiconductor. Också Arm-tillverkarna ST och Texas Instruments finns med som medlemmar.

Bland de 112 utvecklingskort som stöds i skrivande stund finns dessutom Armkretsar stämplade Microchip, Atmel och Silicon Labs.

Arm självt, företaget alltså, är inte medlem av Zephyr, inte än i alla fall. Företaget bygger ett eget IoT-ekosystem under operativsystemet Mbed OS.

Också Arm Mbed OS är öppenkod. Det finns en rik flora av öppna realtidsoperativstem och Mbed är inte ensamt om att ha ett stort företag i ryggen. Det kan förklara dessa företags hittills milda intresse för Zephyr.

Samsung stöder en variant av sitt operativsystem Tizen kallad RT för bland annat sin Artik-familj av styrkretsar. Amazon tagit vårdnaden över det mycket populära operativsystemet FreeRTOS. Huawei har ett litet IoT-operativsystem kallat LiteOS som stöder såväl Arm som x86 och Risc-V.

Även Google Zircon nämns som konkurrent ibland, men är främst tänkt som en kärna till Googles app-OS Fuchsia och stöder endast 64-bitarsprocessorer. Det som Google refererar till som sitt IoT-OS heter Brillo, eller Things, men har ett betydligt större fotavtryck än Zephyr, i storleksordningen tiotals megabyte.

Det finns desutom en rad klassiska icke företagsanknutna alternativ som NuttX, Riot OS, Tiny OS och Contiki.

Apachestiftelsens Mynewt är en spännande nykomling och den kanske mest tydliga konkurrenten till Zephyr. Det har en programförklaring som liknar Zephyr – att vara en komplett plattform för IoT i styrkretsar – men profilerar sig genom att ha ett extra fokus på administration av stora system av noder.