About / Advertise
Hela halvledarmarknaden är på väg uppåt, och kan se framemot två eller rentav tre mycket goda år, hävdar en enig analytikerkår.
Å andra sidan har analytikerna haft fel förr, och när raset väl kommer brukar det bli betydligt större än vad dessa förutspår.
När kommer raset på halvledarmarknaden? På ISS, International Semiconductor Symposium, debatterades den frågan av en mängd analytiker, halvledartillverkare och leverantörer till dessa. Alla är överens om att halvledarmarknadens tvära kast kommer att fortsätta. Alla är också överens om att tiderna just nu är mycket goda, och att de närmaste två åren också har goda förutsättningar för tillväxt med mellan 20 och 25 procent. Huruvida raset sedan inträffar år 2002, 2003 eller senare råder det dock delade meningar om.
- Analytikerna har historiskt varit mycket dåliga på att förutspå marknadens vändningar. Och även när de lyckats så har vändningarna blivit mycket kraftigare än de trott, säger Viktor Dammann, finansanalytiker på den schweiziska investmentbanken Vontobel, som har roat sig med att jämföra analytikernas prognoser med det verkliga utfallet 30 år tillbaka i tiden.
- Men raset kommer, var så säker. Den dagen vi börjar säga att "det är annorlunda den här gången", eller att "nu har industrin mognat", då vet vi att raset är nära, säger Jean-Philippe Dauvin, chefsanalytiker
på ST Microelectronics, som något skämtsamt förutspår den 19 juli 2002 som datum för vändningen.
Trots Dauvins varningsord finns faktiskt gott om tecken på konsolidering, som ju brukar prägla en mognande marknad. På tre viktiga områden: DRAM, digitala signalprocessorer och analoga komponenter, syns koncentrationen tydligt. Fem företag står idag för över 80 procent av DRAM-produktionen, inom DSP står de fyra stora för 96 procent och på analogsidan har sex företag drygt halva marknaden.
Foundries växer snabbast
Ett annat tecken på mognad är den ökade outsourcingen. Fristående tillverkare, så kallade foundries, växer snabbast av alla halvledartillverkare. Hittills har man mest riktat sig till företag som inte har några egna fabriker, men de anlitas i allt högre grad av traditionella halvledarföretag. I takt med att systemkretsar, eller system-på-kisel som de också kallas, börjar bli vanligare kommer också en stor del av konstruktionerna att vara gjorda av fristående designhus och levereras i form av IP-block, intellectual property.
- Vi ser allt fler "chipless companies", alltså företag som egentligen bara specificerar och säljer halvledarna. Konstruktion och tillverkning läggs på underleverantörer, säger Peter Kucher, chef för Infineons 300 mm-tillverkning.
Vad som också håller på att förändras är industrins geografiska tyngdpunkt, och detta till europeiska företags fördel. De europeiska tillverkarna har sedan 1993 vuxit snabbare än kollegorna i andra världsdelar: fram till 1999 hade européerna vuxit med 16 procent, Asien utom Japan med 15 procent, USA 14 procent och Japan 5 procent. Det innebär att situationen från 1993 då USA och Japan dominerade är förändrad - USA är alltjämt störst men Europa är tvåa och Japan håller på att halka ner under övriga Asien.
- De europeiska företagen har en bra mix av inkomstbringande stabila produkter, främst diskreta komponenter, och produkter inom tillväxtområden som tillämpnings- specifika systemkretsar för telekom och bilindustrin, säger Dauvin.
Historiskt har försvarsteknik, stordatorer och persondatorer under varsitt decennium styrt halvledarutvecklingen i kraft av marknadsdominans. Framöver väntas halvledare för pc, kommunikation, bilar och konsumenttillämpningar att vara av samma storleksordning. Intressant nog tror dock ingen av analytikerna att detta faktum påverkar halvledarcykeln.
- Vi har ännu inte sett att den utvecklingen påverkar halvledartillverkarnas investeringsvilja, förklarar Clark Fuhs på Dataquest.
Logistik nyckelbegrepp
Något som analytikerna dock tror skulle kunna förändra marknadens cykliska beteende är ändrade attityder till logistik. Här ligger halvledarindustrin långt efter annan industri. Det handlar om allt från tätare samarbete med underleverantörer och mer automatiserad tillverkning till närmare kundkontakter, kort sagt det som brukar kallas "supply-chain management". Detta modeord nämndes i inte mindre än 14 av de 18 föredragen på ISS, och torde därmed vara ett tydligt tecken i tiden.
Adam Edström
