Klocktillverkaren Swatch samarbetar med australiensare för att prova smarta klockor, som utan direktkontakt med läsare, blir både nyckel och plånbok.

(Sydney, Elektroniktidningen)

- Tillåt mig, säger Penny Kerr och håller upp sin Swatch-klocka framför en läsare vid dörren.

Det klickar till i låset in till Card Technologies Australias Sydneykontor. Penny Kerr, som är marknadsansvarig för systemföretaget, har just demonstrerat den senaste tillämpningen för företagets beröringsfria teknik. En Swatch-klocka som försetts med en krets, som gör att den även blir såväl nyckel, som medlemskort, bussbiljett och elektronisk portmonnä.

- Många tittar avundsjukt intresserat när jag betalar med klockan på bussen på morgonen, berättar hon.

Inom kort kommer fler Sydneybor att kunna göra detsamma. Smarta Swatch-klockor skulle visserligen ursprungligen ha erbjudits australiensarna redan i september, men lanseringen har nu senarelagts något, vilket Penny Kerr försäkrar inte beror på något problem utan enbart är en rent lanseringsteknisk fråga.



Succé efter fyra veckor


Klockorna har nämligen redan klarat en rad tekniska försöksomgångar och samma kretsar och systemteknik utnyttjas sedan ett och ett halvt år i beröringsfria smarta kort, som kan användas på bussar och i ett 70-tal affärer i ett par stadsdelar i Sydney.

CiT Transcard, som korten kallas och där CiT står för Cash Incentive Tickets, var så populära att fler än en tredjedel av bussresenärerna utnyttjade dem redan fyra veckor efter introduktionen i maj 1996. Idag hävdar bussbolaget att drygt hälften av alla bussresor betalas via de smarta korten, vilket inneburit stora besparingar för bolaget.

- Korten används framför allt flitigt av barn och gamla. De slipper nu krångla med pengar och eftersom kortet inte ens behöver tas ur plånboken är det väldigt smidigt för den som kanske ser illa, förklarar Penny Kerr.



Ny teknik populärt i australien


Australiensare anses vara mycket positivt inställda till ny teknik, vilket är anledningen till att Swatch och många andra använder Australien för att prova sina smarta idéer. Men enligt CTA, Card Technologies Australia, är australiensarnas teknikintresse inte hela förklaringen till den lyckade introduktionen av Transcard.

Hemligheten ligger snarare i att användarna belönas för användningen av korten. Var elfte bussresa är exempelvis gratis och en hel del rabatter eller gratisprov erbjuds lojala kortkonsumenter.

Kortavgiften på 50 kronor om året intjänas därmed ganska snabbt. Och för bussbolaget och de medverkande affärerna innebär systemet inte bara en minskad kontanthantering utan ger även nya möjligheter till samverkande och riktad marknadsföring.

- Stamkunder i en viss affär kan ju exempelvis erbjudas en gratis dricka nästa gång de köper en biobiljett med sitt kort och så vidare.

- För bussbolaget ger kortanvändningen dessutom automatiskt viktig information om resenärerna, vilka busshållplatser som är mest utnyttjade till exempel, säger Kerr.

CTA har börjat vinna internationellt erkännande för sitt mjukvaru- och processystem för smarta kort, som har kapacitet att klara upp till ett 30-tal separata tillämpningar samtidigt.

- Smarta kort får inte vara tillämpningsspecifika, då faller hela idén med dem. Och det är framför allt det som hittills har begränsat spridningen av många smarta kort-lösningar, menar Penny Kerr.

Swatch är inte ensamma om att ha uppmärksammat företagets teknik. I våras träffade företaget ett avtal med Visa om utvecklingssamarbete. I Australien samarbetar företaget med Cabcharge, som driver ett betalningssystem för taxi, som utnyttjas av över 80 procent av alla taxibilar i Australien, och med tågbolag och ett flertal banker och stora butikskedjor.



Tanka ner pengar


De smarta klockorna kommer i likhet med Transcard att kunna fyllas på med mera pengar på alla ställen där det finns en läsare. 25 kronor är det minsta belopp som kan påföras ett kort och maximalt kan 2 500 kronor finnas på kortet.

- Tanken är att man inte ska ha mer på kortet än man skulle kunna tänka sig att ha kontanter i fickan. Det är dessutom helt onödigt eftersom man överallt kan fylla på kortet från sitt bank- eller kreditkort, förklarar Penny Kerr.

Hon påpekar också att företagets systemteknik är maskinvaruoberoende, såväl vad gäller kretsarna som läsarterminalerna. CTA har dock ett teknik- och marknadsavtal med terminaltillverkaren Ingenico.

Gittan Cedervall