- Nu är vi kärnverksamhet. I den här koncernen är alla intresserade av mönsterkort.

Så beskriver vd Stefan Lager den största skillnaden mellan att jobba i Ericssons mönsterkortsfabrik och i samma fabrik ägd av amerikanska Viasystems.


Förändringens vindar sveper in över Sveriges största mönsterkortstillverkare. Steg för steg transformerar sig Ericssons gamla fabrik i Norrköping till en spjutspetsenhet i den snabbväxande, amerikanska koncernen Viasystems.

Chefen, Stefan Lager, har precis fått det nya företagets epostadress men kör fortfarande med sina gamla visitkort från Ericssontiden. Det speglar på sätt och vis situationen, för egentligen gör man i stort sett samma sak nu som före 30 januari då de nya ägarna formellt tog vid.

- I år jobbar vi hårt med strategier. Det tar också mycket tid att få ordning på alla praktiska detaljer, allt från affärssystem till sophämtning måste ändras, säger han.

Under ytan är skillnaderna större. Amerikanska företag älskar rapporter, och Stefan Lager lämnar varje dag, vecka, månad och kvartal mer eller mindre detaljerade sådana. Men den viktigaste skillnaden är att han nu jobbar i kärnverksamheten.

- Alla i Viasystems är intresserade av det vi gör, och alla tycker det är viktigt. När det uppstår något problem så finns alltid någon att fråga.

- Det blir också ett helt annat affärsmannaskap numera. Förr låg fokus på leveransen, nu tittar vi på hela affärsprocessen, från marknadsföring till eftermarknadsvård, säger han.



Långt framme på mikrovia


Fabriken i Norrköping är tekniskt mycket framstående. Bland annat ligger man långt före de svenska konkurrenterna när det gäller mikroviateknik, alltså förmågan att göra mönsterkort med tunna skikt och viahål så små som 50 μm. I Norrköping installerade man sin första mikroviautrustning redan 1996, och numera använder man både laser och fotomekanisk teknik. Stefan Lager tror att genombrottet för mikrovia kommer nästa år.

- Under 96 och 97 var det många som provade tekniken. I år håller många på att göra verkliga konstruktioner med mikroviahål. Så jag är rätt säker på att volymproduktionen kommer igång inom kort.

Skälet är att systemtillverkarna integrerar allt fler funktioner på ett och samma kisel. Och för stora kiselkretsar finns inte så många alternativ vad gäller kapslingen. Det blir för det mesta någon form av BGA eller mikro-BGA, kapseltyper som snart har uppåt 3 000 anslutningar.

- Då krävs mikrovia för att man över huvud taget ska kunna dra ledningarna på kortet, säger han.

- Flipchip kan visserligen ibland vara ett tekniskt tilltalande alternativ, men kostnaderna och de praktiska svårigheterna, bland annat med testning, talar för mikrovia.

Hittills är intresset störst bland tillverkare av tele- och datakommunikationsprodukter. Men Stefan Lager menar att konsumentelektroniken inte ligger långt efter.

- Lägg till lite nya funktioner i en Tamagochi så krävs mikrovia där med, säger han.

Ett mönsterkortsföretag konkurrerar ju dock även med andra faktorer, till exempel ledtider och flexibilitet.

Idag tar det för det mesta tre till fem dagar för Norrköpingsfabriken att få fram prototypkort, och femton dagar att leverera större volymer. De tiderna ska kortas avsevärt. Likaså vill man öka flexibiliteten för att kunna jobba med kortare horisont än idag.

- Vi jobbar hårt på att säkra TTT-processen, time-to-technology, säger Stefan Lager och menar då att kunderna lite snabbare och smidigare än idag ska få vad de behöver.



Säljorganisation i Stockholm


Visserligen går alltjämt så gott som hela produktionen till Ericssonprodukter, men ett antal nya kunder har man redan fått, både svenska och utländska. Och fler ska det bli.

Hittills har en stor del av Viasystems försäljning i Sverige skötts av företagets tidigare agent, baserad i Oskarshamn. Men i juni ska man börja bygga upp en ny säljorganisation, baserad i Stockholm.

- Vi ska starta dotterbolag i Finland och etablera oss i Danmark och Norge. Norden ska bli vår lokala marknad, säger Stefan Lager.

Han tror att outsourcingtrenden generellt är mycket bra för både Ericsson och Sverige.

- Ericsson blir mindre teknikhämmade, de låter inte den egna produktionsförmågan styra konstruktion, design eller systemutveckling. De kan konstruera utifrån vad som är bäst, helt enkelt.

- Och det faktum att stora underleverantörer som Flextronics, Solectron och SCI har etablerat sig i Sverige betyder mycket för kompetensen här i landet. Vi levererar ju en hel del direkt till Ericssons kontraktstillverkare, och de är oerhört professionella aktörer - det gynnar både Viasystems och Ericsson.

Stefan Lager tycker också att mönsterkortsindustrin har ett oförtjänt dåligt rykte. Debatten i somliga medier menar han tyder på att det saknas både kompetens och optimism.

- Branschen förtjänar ett bättre rykte. Vi ska göra vårt bästa för att åstadkomma det.

Adam Edström



Tvååring med gott om pengar


På drygt två år har Viasystems blivit världens största mönsterkortstillverkare, med 10 000 anställda på huvudsakligen fem orter i USA och Europa.

Viasystems grundades i oktober 1996 då de två bröderna Mills i företaget Mills & Partners, med stöd av investmentbolaget Hicks, Muse, Tate & Furst köpte och slog ihop den amerikanska tillverkaren Circo och mönsterkortsverksamheten hos Lucent. Året därpå köpte man de två brittiska jättarna ISL och Forward, där även Exacta ingick.

I år har man efter Ericssons Norrköpingsfabrik även köpt holländska Mommers och italienska Zincocelere. I sommar inviger man en helt ny anläggning i Newcastle, Site 2, som blir världens största mönsterkortsfabrik.

Totalt har Mills & Partners investerat över 6 miljarder kronor i mönsterkortsbranschen. Nu är siktet inställt på Asien, där den finansiella krisen har sinkat planerna en smula men å andra sidan skapat ett guldläge för den som vill investera. Mills & Partners äger även kontaktdonsjätten Berg.

AE