Elektroniktidningens marknadsnyckel har denna gång kartlagt de 32- och 64-bitsprocessorer som används för inbyggnadstillämpningar.
32- och 64-bits processorer är knappast vardagsmat för särskilt många svenska konstruktörer. Men intresset ökar stadigt och det pågår redan en hel del projekt framför allt på telekomsidan. Det är bland annat växlar, basstationer, ATM-kort och modem som kräver bättre prestanda av inbyggnadsprocessorn.
Om man bortser från PC-marknaden så går majoriteten av alla 32- och 64- bitsprocessorer till TV-spel. Störst i dagsläget är MIPS-arkitekturen som sitter i både Nintendos och Sonys spel. Konkurrenten Hitachi som servar Sega har nyligen slutit samarbetsavtal med SGS Thomson för att sätta fart på SuperH- familjen, se sid 8.
Laserskrivare var annars den första volymtillämpningen för kraftfulla inbyggnadsprocessorer. Runt hörnet väntar nya marknader som basstationer, mobiltelefoner, digitala handhållna assistenter och nätdatorer.
x86 kommer starkt
En gallup som den amerikanska tidskriften Electronic Engineering Times genomfört under hösten visar att x86-familjen är på stark frammarsch.
Hela 30 procent av de 32-bitsprojekt i USA är baserade på någon av x86- modellerna. God tvåa är också en välbeprövad arkitektur: Motorolas 68300-familj används i runt 20 procent av projekten. PowerPC står sig överraskande väl med 10 procent och den omskrivna ARM når upp till 5 procent.
Dagens storsäljare, SuperH från Hitachi och Mips från Silicon Graphics, nämns över huvud taget inte i undersökningen. För dessa har det räckt att komma med i de tre riktigt storsäljande TV-spelen från Nintendo, Sega och Sony för att det ska ge rejält utslag i försäljningsstatistiken.