- Det är få öppna kärnor som är av produktionskvalitet, som man skulle våga plocka in i chips om kostar en halv miljon att fabricera, säger Jiri Gaisler.
- De är inte testade, funktionen är inte genomtänkt. Det finns inte en enda användbar open source-kärna för nåt så enkelt som ett PCI-interface.
- Hobbyisterna som håller på gör kanske åttio procent av funktionaliteten, den som är lätt att göra. De kvarvarande tjugo, de är mycket svårare. De har de inte tid, ork eller kapacitet till.
När Linux var ungt beskrevs det i ungefär samma ordalag.
- Jodå, visst det är en mognadsprocess. Det var likadant med Leon. Det är en stor skillnad mot när vi släppte den första. Den är mycket mer stabil idag när vi har ett antal användare som har den i produkter, säger Jiri Gaisler.
Jiri Gaisler tror att öppen IP på sikt kan bli ett hot mot kommersiella IP-leverantörer.
- En processorkärna är otroligt dyr, särskilt för små företag. Så om det finns ett vettigt alternativ tror jag att åtminstone de mindre företagen kommer att gå dit, säger Jiri Gaisler.
Arm känner inget hot från Leon eller öppen IP idag. Steve Evans, marknadschef på Arm, tror inte öppen IP sparar pengar.
- Istället betyder det att man måste sätta sina ingenjörer på att lösa standardproblem. Om man använder oss och våra verktyg, kan ingenjörerna ägna sig åt att skapa ett mervärde istället, säger Steve Evans.
Supporten ett problem
Göran Lemne, ansvarig för tredjepartsteknik på Ericsson, tror att öppen IP kan ha en ljus framtid.
- Linux är ju en intressant parallell, säger Göran Lemne.
Men enligt honom är supporten ett problem idag. Det räcker inte med utbildning och felrättning. Ericsson vill ha garantier för vidareutveckling.
- Vi avtalar gärna någon generation framåt med avseende på funktionalitet, prestanda, et cetera, säger Göran Lemne.
Det finns också ett problem med patentskydd. Kommersiella IP-företag, som Mips, garanterar sina kunder att inte lida ekonomisk skada av eventuella intrång på andras patent.
- Man måste vara mycket försiktig när man utvecklar ett chips, med vem som äger den IP som hamnar i chipset, säger John Hall, Europa-vd för Mips.
- Kan en halvledartillverkare verkligen lita på att de öppna IP-kärnor som de integrerat är "rena", att de inte gör intrång på andras patent? undrar John Hall.
Patentproblemet existerar även när det handlar om att köpa in IP från mindre företag. Frågan om att integrera Mips med öppen IP ser inte John Hall som Mips problem:
- Jag har inga filosofiska problem med öppen IP. Det är upp till halvledartillverkarna att fatta affärsbeslut som de själva är nöjda med.
Damjan Lampert, på organisationen Opencores, tror att genombrottet för öppen IP dröjer ett par år.
- Men det kommer aldrig att bli
lika stort som öppen källkod. Helt enkelt för att det handlar om hårdvara och att användarbasen är så mycket mindre, säger han.
David Kessner på Free-IP håller med. Det är billigt att hålla på med öppen källkod, men att utveckla chips kostar mycket pengar.
- Många studenter kommer att leka med öppen IP, men det kommer inte att bli någon fart på fenomenet innan ett stort företag, kanske ett FPGA-företag, tar sig an det, säger David Kessner.
Men idag är FPGA-företagen bland de största motståndarna till öppen IP. De vill inte ha kärnor som fungerar i olika arkitekturer.
- De stora FPGA-tillverkarna samarbetar med kommersiella IP leverantörer. Om en FPGA-tillverkare skulle stödja öppen IP skulle den riskera sina allianser, säger Davis Kessner.
Jan Tångring