I april, en månad efter Cebit, lanserade Ericsson Component världens två första kommersiellt tillgängliga Bluetoothprodukter: en radiomodul som klarade sändning och mottagning samt en större modul som även rymde exempelvis basbandsprocessorer och minne. Förväntningarna var enorma, och Ericsson Components hade börjat bygga upp en helt ny produktionslina för Bluetoothprodukterna. Det preliminära priset för radiomodulen var 10 dollar och för den kompletta modulen 25-30 dollar i kvantiteter om en miljon exemplar.
Massiv uppslutning
I juni visades mängder av nya produkter upp på konferensen Bluetooth'99, och Elektroniktidningen kunde rapportera om massiv uppslutning kring Bluetooth.
På Comdexmässan i Las Vegas i november visades världen första massproducerade konsumentprodukt: en hörlur för mobiltelefoner från Ericsson. Den figurerade visserligen redan på vårens Cebitmässa, men nu lovade Ericsson att den ska finnas i butikerna inom ett halvår.
Planerna på radiotekniken Bluetooth föddes redan 1994 när Ericsson Mobile Communication ville låta mobiltelefonen tala med datorn utan att behöva använda kabel. Fyra år senare bildade Ericsson tillsammans med Nokia, IBM, Intel och Toshiba ett Bluetoothkonsortium, och i mitten av 1999 hade runt 800 företag ställt sig bakom tekniken. Framtiden för Bluetooth målades i ljusa färger - analytiker spådde att det skulle finnas fler än 100 miljoner Bluetoothapparater år 2002.
Men liksom många andra fenomen som hypades 1999 så förmådde tekniken dock inte att leva upp till de ambitiösa tidsplanerna. En orsak är att användningsområdet för Bluetooth svällde över alla gränser. Idag är Bluetooth mycket mer än en kabelersättare.
Några 100 miljoner Bluetoothbestyckade apparater kommer knappast att finnas i år, i fjol såldes färre än 7 miljoner Bluetoothenheter, och Ericsson Microelectronics hoppas på att sälja 5-6 miljoner enheter i år. Analytikerna spår dock fortfarande en lysande framgång för tekniken; Cahners In-stat senaste rapport talar om 670 miljoner enheter år 2005.
Charlotta von Schultz