EUs sjätte ramprogram löper till och med år 2006 och omfattar drygt 17 miljarder Euro. Merparten av pengarna ska gå till sju prioriterade områden, främst IT, bioteknik, miljöteknik och nanoteknik. Syftet med programmet är att stärka Europas position inom forskning, teknisk utveckling och innovation. |
För ett halvår sedan såg det ut att bli 400 miljoner kronor för svensk del inom IT-området, men den summan har prutats i kontraktsförhandlingarna, och några deltagare har fallit bort. Delområdet mikroelektronik, som även inkluderar mikrosystem och sensorer, har dock inte drabbats av någon större bantning. De svenska deltagarna får drygt 40 miljoner kronor, fördelat på nio projekt.
Inget projekt inom mikroelektronikområdet har en svensk koordinator och fördelningen av pengarna till de nio projekten varierar kraftigt. Det största ur svenskt perspektiv heter Sinano, vilket står för kiselbaserade nanokretsar. Projektet är rent akademiskt och omsätter totalt 9,9 miljoner euro, varvid 10 miljoner kronor fördelas till fem olika svenska högskolor och universitet. Det minsta projektet för svensk del heter Eurosoi och ger enbart 75 000 kronor. Pengarna kan ses som en grundplåt till forskare på Chalmers och Uppsala universitet som vill utbyta erfarenheter och skapa ett nätverk inom området kisel-på-isolatorteknik.
Tyngdpunkten hos det svenska deltagandet ligger på universitet och högskolor samt till viss del också forskningsinstitut.
- Det industriella deltagandet inom IT-området ligger bara runt 30 procent, säger Karl-Einar Sjödin.
Inom mikroelektronikområdet är det industriella deltagandet speciellt blygsamt. Bara två små företag är engagerade, Uppsalaföretaget Åmic och Göteborgsföretaget Smart Eye. Samtidigt är Chalmers och Uppsala universitet med i fyra projekt, medan KTH och Linköpings universitet är med i tre.
Två små satsar stort
Anna Wennberg