About / Advertise
Nanoforskaren Lars Samuelson vid Lunds Universitet har fått 22 miljoner kronor över fem år av Vetenskapsrådet. Bland 261 ansökningar har en panel av erkända internationella forskare sållat fram hans grupp som en av Sveriges tio bästa forskarmiljöer, alla kategorier.
- Att få den här vetenskapliga statusen betyder väldigt mycket, framförallt som en plattform för internationella samarbeten. Det gör det också mycket lättare att locka hit exempelvis forskare, begåvade doktorander och gästprofessorer. Pengarna vi fått ska vi främst använda till internationalisering, för att göra Lund till en samlingspunkt för världens nanoforskare, säger Lars Samuelson.
Hans grupp har i flera år jobbat med så kallade nanotrådar, för grundforskning inom fysik och för tilllämpningar inom bland annat elektronik och fotonik. Målet är att enligt gammal tradition öppna för ännu mindre, ännu mer strömsnåla komponenter, som kan bidra till ännu mer kraftfulla komponenter och system. Bland annat genom att renodla och utnyttja kvantmekaniska fenomen i kvanttrådar.
Fram till nyligen kunde nanotrådar bara "slöjdas" fram från ett större stycke.
- De senaste åren har vi lärt oss att få nanotrådar att tillverka sig själva; med självorganisation. Det går också att ändra materialegenskaperna utmed nanotråden för att bestämma och optimera elektronernas egenskaper för olika tillämpningar.
Vetenskapsrådets satsning ska stödja svensk spetsforskning så att Sverige ska kunna möta utmaningarna från en allt mer resurskrävande och komplex forskning, under internationell konkurrens, också om de bästa forskarna. Och svensk materialvetenskap anses vara mycket bra internationellt. Ändå är det bara Samuelsons grupp som har sin bas i materialkunskapen av de tio, vilket kritiserats i medierna.
- Visst kan det vara lite farligt att det bland materialvetenskaperna bara var vi som kom med denna gång. Men det är tveksamt om de internationella expertgrupperna kan förväntas väga in sådana aspekter, menar Lars Samuelson.
Förutom i elektronik och fotonik vill forskarna också försöka använda nanotrådarna inom livsvetenskaperna, som mycket känsliga sensorer eller ultrafina elektroder som kan utgöra gränsytor mot celler eller nerver.
- Vi ser detta som ett erkännande av vårt sätt att bryta ner ämnesgränserna och arbeta tvärvetenskapligt, säger Samuelson.
Erika Ingvald
