Siktet är inställt på en klockning kring 500 MHz, men klockan kan enligt företaget skruvas upp till 1 GHz. Det kan jämföras med föregångaren A8 som i sin syntetiserbara version klockas med 500 MHz, men som i en version optimerad för en viss process når 1 GHz. Exakt hur mycket lägre strömförbrukning A9 uppvisar är svårt att bedöma - tidningen Electronics Weekly talar om en effektbesparing kring 40 procent men vad den jämförelsen avser är oklart.
Kärnan har en åttastegs superskalär pipeline som utför upp till fyra instruktioner per cykel. En stor poäng är att pipelinen kan konfigureras om i realtid så att enkla instruktioner kan utföras på fem steg. Instruktioner kan - för första gången i en Arm-kärna - också utföras icke-sekvensiellt (out-of-order execution), vilket gör att man slipper stora buffrar där data och instruktioner lagras.
Kärnorna är kompatibla med tidigare multikärneteknik från Arm vad avser utvecklingshjälpmedel, operativsystem, middleware och tillämpningsprogram. Varje kärna upptar cirka 1,5 kvadratmillimeter implementerad i TSMCs 65 nm-process, och klarar då cirka 2000 DMIPS. Enligt Arm är det ungefär fyra gånger mer datakraft än vad som finns i dagens värstingmobiler och set-top-boxar.
En typisk konfiguration kan enligt Arm bestå av fyra kärnor - som då presterar 8000 DMIPS tillsammans - hopkopplade med en eller två Amba-bussar.
Cortex A9 har redan testats och licensierats av ett tiotal stora företag, däribland NEC, Nvidia, Samsung, ST Microelectronics och Texas Instruments. Det är dock först nu som kärnan blir allmänt tillgänglig. Såväl pris som maxeffekt ska enligt företaget ligga i nivå med dess tidigare kärna Arm11.