En dieseldriven radiobasstation i Afrika kostar typiskt 50 000 dollar per år att hålla snurrande. Då ingår bränsle, logistik och service.

–  Vi räknar med att sänka driftskostnaden till 10 000, kanske 12 000 dollar per år med vårt system, säger Stefan Jern.

Han berättar att Flexenclosure fick upp ögonen för alternativ energi i telekomsammanhang redan för sex år sedan.

–  Vi fick de första frågorna av Ericsson och kom med i lite olika projekt där Ericssons kunder hade bekymmer med energitillförseln. Redan då såg vi att detta kommer att bli stort eftersom operatörerna måste kapa driftkostnaderna.
Operatören är alltså kunden, medan basstationstillverkaren är en viktig samarbetspartner och kanal.

Avspark i Afrika
Systemet som Flexenclosure utvecklat tar energi från vind, sol och diesel för att driva radiobasstationer där elnätet inte existerar eller bara fungerar sporadiskt. Det handlar i stort om en container med elcentral, styrsystem och batterier. På taket sitter solpaneler och bredvid en vindturbin. Dieseln användas bara när batterierna behöver laddas och varken vind eller sol ger tillräcklig effekt. I dagens konfiguration tas 70–75 procent av energin från vinden, 10 procent från solen, medan dieseln står för resten.

För tillfället har Flexenclosure en handfull olika testsajter utplacerade på strategiska platser i Afrika. Här testas olika kombinationer av komponenter vid lokala klimatförhållanden. Det är en tuff utmaning att få ihop rätt mix av energikällor för ett visst klimat och få dem att samspela.

På sikt hägrar Syd- och Latinamerika och även Asien.

– Att vi börjat i Afrika beror på att vi gjort affärer där under många år med and­ra produkter. Vi har varit länge i Nigeria. Vi har kontakter i Ghana, Sudan, Tanzania, Kenya, för att bara nämna några länder. Vår historik i kombination med våra speciella systemlösningar gör att vi idag inte har någon riktig konkurrent. Men det kommer, för marknaden är stor.

Det kan verka häpnadsväckande att solenergin står för en så liten andel i ett soligt Afrika, där det knappt tycks blåsa. Förklaringen ligger i att solen i bästa fall enbart är uppe halva dygnet och att solenergi inte är ekonomiskt över några hundra watt.

–  Vinden är underskattad. Det blåser mer än man tror och vinden är väsentligt mycket billigare per producerad kWh än dagens solpaneler, säger Stefan Jern.

Långsiktig utveckling blir viktigare
Hittills har företaget levererat 8 000 system världen över genom åren. Inom alternativ energi har volymerna däremot hittills varit blygsamma.

Anledningen till den återhållsamma strategin är att systemen ofta står på udda platser. Det kan handla om biltransporter på två dagar för att nå dit, så systemen måste vara extremt säkra.

Flexenclosures mål är att produktionsanläggningen i Vara ska ha levererat uppåt 50 enheter innan årsskiftet. Därefter ska alla detaljer vara finslipade och företaget stå redo att öka volymen till ett par hundra system under nästa år. Då är det också dags att gå in i ett nytt skede, med mer kostnadsfokus i kikaren.

–  Vi planerar att anställa ett tiotal personer under hösten och vi har rekryterat kompetens från fordonsindustrin som ska börja jobba mer professionellt med inköpsfrågor.

Idag har företaget 42 anställda fördelade på huvudkontoret i Lidköping, säljkontoret i Stockholm och produktionsanläggningen i Vara. Därtill sysselsätter man 50 till 60 personer i produktionen, som i huvudsak sköts av underentreprenörer.

Genom nyrekrytering vill företaget dels stärka sin kärnkompetens, dels lägga mer resurser på långsiktig utveckling, exempelvis kan det handla om att studera solfilmsteknik för solpaneler. Den är kostsam idag, men skulle kunna öppna upp för nya användningsområden när den mognat.

Kostnadsjakten är något som genomsyrar allt i utvecklingsarbetet, liksom säkerheten. Här kommer styrsystemet in. Styrsystemet är produktens hjärna, med en stor mängd inbyggd säkerhet. Om någon exempelvis skulle få för sig att stjäla kabeln upp till vindturbinen måste den stänga av sig själv, annars finns risk för att hela masten brakar i backen om det blåser.

Självlärande väderstation
Styrsystemet fungerar också som en liten väderstation som loggar mätdata från delar i systemet och håller koll på hur mycket ener­gi som produceras, förbrukas, hur historiken ser ut och andra detaljer. Här ser Flexenclosure en möjlighet att särskilja sig från andra branschkollegor genom att addera en mängd intelligenta självlärande funktioner.

–  Radiobasstationerna är intelligenta och framöver blir det än mer av det. På sikt kan man tänka sig att vårt styrsystem kan prata med basstationens styrsystem och att de gemensamt kan ta beslut om att kanske kortvarigt blockera vissa funktioner i basstationen när energitillförseln är låg. Då har vi nått avancerad energistyrning.

FAKTA: Flexenclosure grundades 2006 i och med att Industrifonden, Pegroco Invest och delar av ledningen gick in som ägare. Verksamheten har dock funnits inom Pharmadule Emtunga sedan 1989. Omsättningen i fjol var 78 miljoner kronor. I år är målet att nå 150 miljoner kronor, varav 80 procent redan är säkrat. Nästa år siktar företaget på en omsättning runt 300 miljoner för att nå 900 miljoner på fyra-fem års sikt.

Att hänga med i batteriutvecklingen är också viktigt för att kunna avgöra när olika batteritekniker kan bli kostnadseffektiva. Idag används en variant av blybatterier men fram­över kommer det att krävas nya lösningar.

–  Jag tror på en kombination av olika batterier där den en del kan laddas snabbt och en annan tar den långsiktiga laddningen. Kanske blir det litiumjon- och blybatterier. Bränsleceller tror jag inte på inom telekom inom överskådlig framtid.

Mer industrialisering står också på agendan. Annars går det inte att reducera kostnaden med upp till 80 procent, som företaget lovar.

– I vår framtidsportfölj strävar vi efter att ha olika konfigurationer som kan anpassas till lokala förhållanden och kanske även uppgraderas med mjukvara.

Investeringen ska räknas hem inom två år
Faktum är dock att marknaden är uppdelad i två delar, nya projekt och befintliga. Och det är inom det senare segmentet som operatörerna formligen skriker efter olika uppgraderingsmöjligheter idag.

–  Problemet är att alla operatörer har sina egna lösningar. Det finns väldigt många olika varianter så det går inte att skapa en generell lösning, utan man måste hitta en hyfsat bra väg fram som täcker en viss del av marknaden. Det är något vi jobbar med och verkligen vill prioritera.

Avgörande är att den investering operatörerna gör måste kunna räknas hem på ett bra sätt utan att de behöver förändra för mycket på den befintliga radiobassajten.

–  Ska man vara vän med operatörerna så ska avskrivningstiden ligga runt 24 månader. Då talar de jättegärna med dig. Drar tiden iväg längre svalnar intresset ganska snabbt.

En avskrivningstid på två år för ett nytt projekt är lättare att klara då merinvesteringen mot en traditionell dieselsajt ligger på runt 40 000 dollar.