Sara Mazur Befattning: Chef för Ericsson  Research. Född: 1966. Bor: Gammalt hus i Saltsjö-Boo. Familj: Man och två barn. Intressen: Hästar och ridning, god mat och dryck liksom gamla hus. Dold talang: Väldigt bra på att bygga ihop Ikeamöbler.

– Jag känner till miljön väldig väl och vet att jag trivs, så det är jätteroligt, säger hon.

Ericsson Research har till uppgift att känna av vart teknikutvecklingen är på väg och ta fram beslutsunderlag inför avgörande teknikval. Ett uppmärksammat val var när Ericsson för några år sedan valde bort Wimax till förmån för LTE.

– Vi har världens bästa radiosimulatorer och radionätsimulatorer. Vi är extremt duktiga på att utvärdera radioteknologier, jag skulle vilja säga att vi är bäst i världen på det. Det har gjort att vi kunnat välja rätt.

Utredningar, demonstratorer, patent och andra resultat som forskningsverksamheten levererar ligger till grund på för vad som standardiseras men också för vad Ericsson som företag väljer att satsa på.

– När det gäller just LTE och Wimax kunde vi se att Wimax inte tillförde något och efter som det handlar om en massmarknad så blir det den största som vinner.

Nya tekniker som just nu är på väg att ta form är molntjänster, virtualisering och software defined networking, områden som det forskas på inom Ericsson.

– Det gäller att se trenderna tidigt, att arbetar med dem och påverka standardiseringen i olika industriforum. Det är ingen slump att det har gått bra.

Ericsson Research med sina 600 anställda är en så kallad stabsenhet som rapporterar till koncernens tekniska chef Ulf Ewaldsson. Forskningen är därmed formellt frikopplad från utvecklingsverksamheten som bedrivs i de tre affärsenheterna Networks, Services och Support Solutions.

Men i praktiken är gränserna inte så skarpa. Det finns produkt- och implementationsnära forskning som bedrivs ute i utvecklingsorganisationerna men som inte tillhör forskningsorganisationen. Det gäller bland annat multicorekretsarna till basstationerna, de så kallade EMCA:orna (Ericsson Multi Core Architecture), en av världens kraftfullaste processorer för basbandsprocessning.

– Det har visat sig fungera bra eftersom de ligger så nära radioimplementationen.

För att kunna spå framtiden tittar organisationen så brett det bara är möjlig. Det inbegriper samarbeten med universitet och högskolor, man deltar i konferenser, läser vetenskapliga artiklar, deltar i forskningssamarbeten och så samarbetar man såklart med affärsenheterna som sitter på kundkontakterna.

Ramarna för verksamheten dras upp av styrelsen där Ericssons tre affärsområden, och alla gruppfunktioner, finns representerade.

– Det är viktigt att ha rätt personer där och få en bred input genom alla samarbeten, eftersom vår omgivning ändras fortare och fortare.

Samtidigt är forskning en långsiktig verksamhet som inte kan vara opportunistisk.

– Men vi skruvar kontinuerligt på inriktningen.

Det handlar om att lägga till nya områden eller avveckla det som inte längre är relevant. Dock finns det inga femårsplaner, ett nytt projekt kan starta när som helst särskilt som tempot i utvecklingsarbetet hela tiden skruvas upp.

Doktor i plasmafysik – När jag var färdig 1995 och ville söka mig till näringslivet insåg jag att det var ett företag som var i särklass intressantast om man är teknikintresserad, det var Ericsson. Dessutom är det teknik som är relevant för så många människor, det vi gör används verkligen, säger Sara Mazur. Plasmafysik är i grund och botten elektromagnetisk fältteori och fluidmekanik så steget till radiokommunikation är inte så stort som det kan synas. – Jag började jobba på Ericsson med elektromagnetisk fältteori och därifrån med vågutbredning. Sedan blev det antenner, antennsystem och mer och mer systemnivå. Nästa steg var radionät. – Förra gången jag var på Research var jag chef på för radionätforskningen. Därefter hamnade hon på affärsenheten Networks där hon bland annat arbetat med kärnnäten (core), radio, tjänstemotorn IMS och IP för bredbandsprodukterna. – Jag har jobbat inom tre av de nio områdena vi forskar på. Och under min tid på affärsområdena har jag haft ansvar för ytterligare ett par, så jag kan organisationen bra.

– Vi började forska på 3G 1989. År 1999 kom standarden och de första kommersiella systemen kom 2001. Tittar man istället på 4G började vi forska 2004, standarden kom 2008 och 2009/2010 kom de första kommersiella systemen. Och nu har vi dragit igång forskningen på 5G som syftar till produkter framåt 2020.

– Jag tycker det är roligt, inte jobbigt att det går så snabbt, säger Sara Mazur.

Även om företaget inte ger några exakta siffror så finns majoriteten av forskarna i Sverige.

– Det har fungerat väldigt bra för oss och ser du till utvecklingen är det samma sak där.

Forskningen i Sverige har tyngdpunkt på radio medan verksamheten i Silicon Valley fokuserar på IP vilket i det här fallet ska utläsas internetprotokollet. Och som väntat handlar mycket av verksamheten på det indiska kontoret om mjukvara.

Samtidigt stöttar också forskningsenheterna den lokala försäljnings- och utvecklingsorganisationen.

– Det är alltid bra med geografisk närhet både vad gäller Ericssons utveckling men också för att enklare kunna delta i kundsamarbeten.

Har det någon betydelse för er om det blir en Ericssonprodukt i slutändan?

– Det påverkar inte våra beslut. Vi tittar långsiktigt och brett, och vet aldrig om det blir en produkt när vi börjar ett nytt projekt. Produktutvecklingen är ett affärsmässigt beslut, då kan man välja att göra det själv eller att köpa in tekniken.

Ericssons stigfinnare Ericssonkoncernen satsade 32,8 miljarder kronor på forskning och utveckling under fjolåret. Det motsvarar 14,4 procent av omsättningen. 2 till 3 procent av pengarna går till de cirka 600 forskarna. Majoriteten av Ericsson Researchs anställda finns i Sverige, i Kista, Luleå, Linköping, Göteborg och Lund. I Europa finns ytterligare fyra kontor i Helsingfors, Aachen, Pisa och Budapest. Vidare finns verksamhet i Silicon Valley (USA), Montreal (Kanada), Chennai (Indien) och Peking (Kina). Forskningen är uppdelad i nio områden som täcker in alla teknikområden där Ericsson är verksamt inklusive tjänster. Forskningsområdena har inte samma uppdelning som affärsområdena. Uppdelningen är gjord efter tekniker. Ett bra exempel på det är molnforskningen, ofta kallad cloud, som har bäring både på affärsenheten networks och på tjänstesidan. Företaget bygger cloudlösningar men kan också sköta driften av dem. Och så finns det tjänsteerbjudanden på cloud. Tidshorisonten har en tyngdpunkt på tre till fem år men kan i vissa fall vara närmare produktutvecklingen eller ha ett längre tidsspann på uppåt tio år. Det senare gäller särskilt för samarbeten med högskolor och universitet. De nio forskningsområdena är: • Radio access technology (överföringen) • Wireless access network (radionät­tekniker, det vill säga intelligensen i nätet. Var ska man ha stora respektive små celler, vilken effekt ska man sända på, hur ska man tilldela resurser?) • Broadband technologies (transport­tekniker, mikrovågslänkar, opto,viss del av IP-forskningen) • Packet technologies, (internetprotokoll, paketkärnnät och molnet) • Multimedia technologies (utveckling av kommunikationstjänster liksom audio och video) • Services and software (tjänster i nätet och mjukvaruteknik, även stora datamängder (big data)) • Security (säkerhet) • Sustainability and EMF (hållbarhet,  miljö­frågor samt elektromagnetiska fält) • Global Services Research (nya tjänster­erbjudanden)

Om den nya produkten ska utvecklas internt blir det ofta automatsikt så att en del av forskarna tar steget över till utvecklingsorganisationen. Och blir det inte en Ericssonprodukt så börjar man om med nåt annat istället. Eller så kan forskarna agera rådgivare till inköpsorganisationen om tekniken ska köpas in från en extern leverantör.

För att sedan fylla på rekryterar forskningsenheten nybakade civilingenjörer och tekniska doktorer men det sker också ett flöde av personer mellan forskningen och utvecklingen.

– Jag själv är ett exempel på det. Det här blir tredje gången jag börjar på Research.

Tre heta områden är heterogena nät, Internet of Things och molntjänster.
Har ni släppt dem och gått vidare?

– Heterogena innebär extremt komplex teknik så det finns mycket kvar att forska på.

Det handlar bland annat om hur man får små och stora celler att fungera bra ihop, hur terminalen flyttas mellan cellerna när man rör sig.

– På IoT finns enorma utmaningar, hur ska våra nät utvecklas för att stödja alla typer av devices, olika typer av tjänster och så kommer det mer och mer cloudlösningar.

En annan aspekt är säkerheten som blir oerhört viktig när allt är uppkopplat och när data dessutom lagras i näten. Det gäller både datasäkerheten och den personliga säkerheten.

Och molntjänster handlar inte bara om jättar som Google, Facebook och Amazon. Även Ericsson har molnprodukter men de ligger ute i näten, en nivå under jättarna. Molntekniken migrera alltså mer och mer in i kommunikationssystemen och därmed kommer Ericssons applikationer snart att exekveras i samma virtuella miljö som operatörerna applikationer och tredjepartsapplikationer, det vill säga i datacenter som Ericsson byggt.

– Operatörerna vill ha möjlighet att erbjuda cloud i sina nät och dessutom finns det funktioner som har en fördel av att ligga närmare accessen.

Energi och miljö är viktiga idag. Påverkar även det inriktningen på forskningen?

– Det är absolut inte bara ett randvillkor. Vi tittar på hur mycket våra egna produkter bidrar till energiförbrukningen men det är ännu viktigare att titta på hur våra system kan används för att minska miljöpåverkan för hela världen.

Det senare kan handla om att minska resandet genom att göra det möjligt att arbeta på distans, hur man kan förflytta informationen på mest hållbart sätt.

– Vår industri bidrar till 2 procent av koldioxidutsläppen men för resten, de 98 procenten, finns det enorm potential att minska med hjälp av vår industri.

Sen måste man också städa framför den egna dörren genom att ständigt minska förbrukningen i de egna produkterna och sättet att arbeta på.

– Vi har ett egenutvecklat videokonferenssystem som vi använder jättemycket. Vi är ju en global organisation och många av forskningsprojekten finns på flera sajter, så vi kör en massa möten över video istället för att resa.

Går det att mäta hur bra ni är?

– Absolut. Det finns en rad leverabler som vi mäts efter. Det är support i form av koncept, verktyg och metoder. Vi levererar demonstrationer, testbäddar, patent, standardiseringsbidrag och kompetens till Ericsson.

– Vi vet att vi har världens bästa patentportfölj och att mer än 50 procent av våra ­patenten har minst en uppfinnare från ­Ericsson Research. Vi är ledande i standardiseringsorganisationen 3GPP, det går att mäta i antalet standardiseringsbidrag och vi vet hur många som går från oss till utvecklingsorganisationen.

Resultaten publiceras också på konferenser och i vetenskapliga tidskrifter, det som är värt att skydda blir till patent. Sara Mazur har själv bidragit till 69 stycken som blivit beviljade.

Ett annat sätt att utvärdera forskningen är att titta på de testbäddar och demonstratorer som organisationen genererar.

Demonstratorerna är en naturlig examen för det som till exempel startade som ett forskningsprojekt kring en algoritm. Mycket av det grundläggande jobbet görs med simulatorer men ett sätt att bevisa att resultatet tål verkligheten är att bygga en testbädd eller en demonstrator.

Tidsmässigt är det långt före en produkt men involverar trots det utvecklingsenheterna. Därefter följer ytterligare utvecklingsarbete innan det till slut är dags att bestämma om det ska bli en produkt eller inte.

– Man kan mäta hur ofta vi är först med att visa något och speciellt på radiosidan är vi det. Vi har varit först med 3G, med HSPA och med LTE. Det gäller varje steg i datatakts­utvecklingen.

Många av de spektakulära demonstratorerna tas fram till mobilbranschens julafton, Mobile World Congress i Barcelona. Men det finns en hel del andra mässor där man också kan beskåda resultaten som Broadband ­Forum och konsumentelektronikmässan CES i Las Vegas.

– Sen har vi också demonstrationer här hemma i vårt democenter som vi både visar för kunder och olika grupper inom Ericsson.

Ett exempel är den minibuss som kan ta med kunder på en åktur i Kista samtidigt som den har en uppkoppling på 1 Gbit/s över LTE-Advanced.

– Vi har hemskt många duktiga medarbetare. Det är därför vi kan vara först och ha de bästa idéerna.