Därför har Smartare elektroniksystem satt igång ett nytt agendaarbete för att belysa branschens fundamentala roll för att lösa framtidens utmaningar för allt från energi till elektrifiering och digitalisering av samhället. Till sin hjälp har man anlitat ­forskningsinstitutet Rise som tillsammans med indu­strirepresentanter i hela värde­kedjan kommer att under­söka vilka satsningar som krävs för att uppnå internationell konkurrens­kraft och excellens.

– Från och med idag är det dags att börja agera för alla som är här, att lägga all tid på att fundera på de stora utmaningarna och vad vi kan bidra med, vilka skulle jag kunna kroka arm med för att göra större skillnad med tillsammans. Tänk på att det är vår största satsning under det här decenniet men det vore häftigt att ändå se det som såddpengar för vad man vill åstadkomma på sikt.

Det sade Vinnovas generaldirektör Darja Isaksson när Impact Innovation officiellt sjösattes på Fotografiska Museet i Stockholm den 7 mars.

De nya programmen drivs för­utom av Vinnova även av Energi­myndigheten och Formas. Ursprungligen gick de under namnet SIP 2.0 (Strategiska innovationsprogram 2.0). De nya programmen startar nästa år parallellt med att de befintliga fasas ut.

”De nya programmen ska i högre utsträckning adressera områden med bred samhälls­relevans för att säkerställa större systemeffekter. De ska tydligt bidra till global konkurrenskraft genom omställning för hållbar utveckling och ha en tydligt uttalad riktning (det vill säga mål eller så kallade missions).” skriver Vinnova på sin hemsida om Impact Innovation.

Uppdraget från Klimat- och näringsdepartementet kom den 8 oktober 2021 och arbetet startade strax därefter. Den 6 februari i år gav Vinnova klartecken till 23 projekt som ska ta fram förslag på nya program till den 19 oktober. Värt att notera är att även de som sökte och inte fick finansiering kan skriva ihop förslag och skicka in. Dessutom är det troligt att det precis som förra gången blir så att olika grupper går samman för att öka sina chanser.

Vilka tre till fem projekt som beviljas finansiering blir klart under första kvartalet 2024.

Det är mycket pengar som står på spel. Den offentliga finansieringen för dagens 17 innovationsprogram för åren 2013 till 2029 är i storleksordningen 8 miljarder kronor. För Smartare elektroniksystem har det handlat om drygt 40 miljoner kronor per år bortsett från uppstartsfasen och det avslutande året då det är mindre.

Hur mycket det blir denna gång är inte sagt men rimligt att anta är att det blir minst lika mycket med tanke på att Vinnova betecknar Impact Innovation som ”Sveriges stora innovationssatsning för 2030-talet”.

För att stärka sin position gentemot de 23 projekt som fått finansiering och för att ta fram förslag till programmet har Smartare elektroniksystem gett Rise i uppdrag att ta fram en rapport som ska visa på branschens värde för svenskt näringsliv.

– De strömningar som finns i EU och nationellt innebär att det blir ett fåtal övergripande områden och där måste vi visa på elektronikens viktiga roll som möjliggörare. Tekniken ”under skalet” utvecklas med rasande fart och det krävs både sprint och långdistans-satsningar för att Sverige ska kunna bibehålla sin tätposition. Det här arbetet gör att vi tydligare kommer att kunna jacka in i något av programförslagen, säger Anna Wibom som är programchef på Smartare elektroniksystem.

Även om arbetet liknar det som gjordes inför det förra innovationsprogrammet, med kartläggningar och intervjuer med företrädare från branschen, finns betydligt mer material att utgå ifrån denna gång.

Bland annat uppdaterade Smartare elektroniksystem sin kartläggning av branschen så sent som i fjol plus att man också tagit fram en separat kartläggning av halvledarbranschen. Även Rise har tagit fram en rapport med anledning av EU:s Chips Act.

Det som framförallt behövs är att undersöka vad som förändrat sig under de tio år som programmet löpt. Exempelvis har batterier till fordon och för energilagring vuxit från i princip ingenting till att vara på väg att bli en mångmiljard­industri i Sverige och strategiskt viktigt för fordonsindustrin.

Detsamma gäller för datacenter, ett område som vuxit snabbt sedan Facebook byggde sitt första i Luleå år 2011.

De senaste årens brist på halvledarkomponenter har fått politikerna att önska sig mer lokal produktion, för tio år sedan var outsourcing och globalisering ledorden.

EU har också ambitionen att bygga upp både kunnande kring och produktion av solceller, även det ett område som inte var hett för tio år sedan.

För att ta reda på vad elektronikbranschen önskar sig denna gång kommer Rise att genomföra 30 till 50 intervjuer med företag, forskare och andra aktörer i ekosystemet. De första pilotintervjuerna är redan genomförda.

Kanske adderas områden som batterier och solceller eller datacenter? Områden som vuxit sig stora sedan förra innovationsprogrammet startade.

Om det sen händer är en annan fråga, det kommer att styras av vad som ­kommer fram under resans gång.

– Vi får se vad intervjuerna ger, vi vill få reda på vad som saknas, vad industrin vill satsa på, vad utmaningarna är, säger Helena Wiberg som är ­affärsutvecklare på Rise.

Dessutom är tanken att genomföra öppna workshops på några olika platser kompletterade med digitala möten för att få in så mycket synpunkter som möjligt.

Magasinsreklam:

Artikeln är tidigare publicerad i magasinet Elektroniktidningen. Prenumerera kostnadsfritt!

– Vi kommer exempelvis att bjuda in till en frukostworkshop den 20 april på Elektronikmässan i Göteborg. Det är dessa tillfällen som ger industrin möjligheter att påverka framtida satsningar inom området.

Resultaten ska sedan sammanfattas i en ­rapport som ska vara klar till sommaren. Förutom att Smartare elektroniksystem kan använda den i sitt arbete inför Impact Innovation är den också tänkt för beslutsfattare på olika myndigheter liksom forskningsfinansiärer.