Hur skapar man ett framgångsrikt forskningsföretag?

Harry Franks recept lyder: duktiga medarbetare, en uppmuntrande coach och ett arbetsklimat där bra idéer fångas upp och får växa. Han lägger även stor vikt vid att komma ihåg personen som ursprungligen kläckte en god idé, för att kunna ära den som äras bör.


För sex år sedan blev Harry Frank coach, formellt vd, för ABB Corporate Research i Västerås. Han började genast arbeta målmedvetet för att skapa ett idévänligt klimat, och nu skördar han frukterna.

- Antalet registrerade uppfinningar har ökat från 140 stycken år 1994 till 600 ifjol, vi står bakom hälften av alla uppfinningar inom ABBs svenska gren, och merparten av nyheterna vid ABB-koncernens årliga tekniska presskonferens har sitt ursprung här.

Personalstyrkan har dessutom ökat till 360 personer, från 270 för sex år sedan. Och fler ska de bli, Harry Frank räknar med att utöka antalet anställda med 20 personer det närmaste året. Framgångarna får honom att beskriva företaget som en resultatmaskin, och hans engagemang går inte att ta miste på när han beskriver sin filosofi.

- Det gäller att skapa en lustfylld arbetsglädje. Min uppgift är att coacha, stimulera. Lönen betyder inte alls allt, människor behöver stimulans och uppmuntran också.

Han tar sig därför alltid tid med de personer som vill lämna in en uppfinning. I fjol tog han emot 600 anmälningar, varje möte tog i snitt en kvart.

- Min lilla hemlighet är att jag säger "det här måste vi söka patent på", vilket även betyder att uppfinnaren får en gratifikation. Och så säger jag "det här är intressant, vi kör igång omedelbart" och ger personen pengar för att bygga en demonstrator.

Ibland tas demonstratorn fram i samarbete med en slutkund, då blir innovationen lättare att föra ut till lämpligt ABB-bolag. Harry Frank beskriver glädjen i att få arbeta vidare med sin idé.

- Det finns en ära och en stolthet i att driva en idé till patent eller till en produkt. Det gör att man bjuder till, att man har en inneboende drivkraft som gör att man kan sitta kvar på kvällen och jobba. När jobbet är en hobby får man utlopp för sin kreativitet. Det ska lysa ur ögonen på folk.

Nu ska man emellertid inte misstolka Harry Frank. Han menar inte att personalen ska arbeta dygnet runt.

- Jag tror inte på att köra sönder pumpen, och det händer att jag kör hem folk. Man behöver både handlingskraft och handlingsro för att kunna kreera. Mina egna bästa idéer har kommit på flygplan, i segelbåten eller i duschen.



Kommersiell nytta är målet


Han medger glatt att det har hänt att han har hoppat på en del tokiga idéer också.

- Javisst har vi gjort grejer som inte fungerat; det ligger i risktagandet. Det har tyvärr till och med hänt att vi försökt trotsa fysikens lagar. Oftare har det varit ekonomiska eller praktiska hinder, men sådant kan ju förändras med tiden.

Målet är i alla fall att idéerna ska komma till kommersiell nytta inom koncernen - Corporate Research ägnar sig åt tillämpad forskning, inte grundforskning. Av en omsättning på runt 600 miljoner kronor går en tredjedel till strategisk utveckling i samarbete olika ABB-bolag, exempelvis att ta fram en ny generation av en befintlig produkt. En tredjedel går till forskning inom mer produktoberoende teknikområden, och cirka en tiondel av verksamheten går ut på att ge service, alltså att rycka ut när det uppstår problem inom koncernen. Resten är fria pengar.

- Det är lätt att ägna sig för mycket åt service. Ett problem är påtagligt, men en ny idé har ingen hemvist. Därför är det viktigt att jag har fria pengar som jag bestämmer över.

Inom vilka områden forskar ni då?

- Allt utom piller och telefoner, säger Harry Frank.

Detta omfattar elektronik, kemi såväl som tillämpad mekanik. Man forskar naturligtvis inom klassiska ABB-områden som kraftteknik, isolation, automation och industriella styrsystem. Men ABB-forskarna ägnar även sig åt kiselkarbid, sensorer och mjukvaruutveckling. Andra grupper sysslar med kommunikationslösningar, Internet och hemautomation. ABB samarbetar till exempel med Ericsson om Bluetooth, och visade i höstas som första industriautomationsföretag upp en Bluetoothbestyckad styrenhet.

- Vi vill visa att vi är ett IT-företag, säger Harry Frank.

Han har stora visioner och talar om ett förestående paradigmskifte.

- Alla känner till den snabba utvecklingen för datorer och telefoner. Men kraftelektroniken, kablarna och styrsystemen gör lika snabba framsteg. Och allt händer samtidigt. Sammantaget betyder det att vi ändrar spelreglerna, vi kommer att kunna ta fram helt nya produkter som inte finns i tankevärlden ännu.

En tumregel gäller dock för att ABB Corporate Researchs forskare ska ta i tu med ett område.

- Någonting att mäta, någonting att styra, säger Harry Frank med intonationen i en känd visa.

Charlotta von Schultz



Egna erfarenheter bakom filosofin


Harry Frank har inte tillägnat sig sin filosofi för hur man entusiasmerar innovatörer i någon managementbok - den bygger på egna erfarenheter.

- Jag har själv gjort resan från idé till marknadssuccé.

Han började på ABB 1969, och i början av 70-talet utvecklade han ett system för reaktiv effektkompensering för att reglera kraftnät. Han åkte därefter jorden runt och marknadsförde produkten som så småningom installerades i 400 anläggningar i 40 länder. Produkten dominerade länge marknaden och drar fortfarande in pengar till ABB. För denna bedrift belönades han 1990 med Polhemspriset och året därpå med IVAs guldmedalj.

CvS